- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / III /
407

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Uppvärmning och ventilation, av Tage Sundstedt - Värmebehov - 131. Värmebehovens beräkning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Värmebehov

I lokaler, där av en eller annan anledning luftens relativa
fuktig-hetshalt hålles hög, bör temperaturen väljas så, att den kommer att
ligga inom den i diagrammet fig. 239 angivna »behaglighetszonen».

Fig. 239. Hills »behaglighetszon».

Den ytter temperatur t0, för vilken värmebehovet skall beräknas, är
helt beroende av de klimatiska förhållandena på byggnadsorten. Då
Sverige har sin största utsträckning i norr-söder blir den givetvis
betydligt varierande för olika orter inom landet. Den lägsta
observerade temperaturen för byggnadsorten är tydligen ej nödvändigt
införa i dessa beräkningar, enär en köldperiod av kort varaktighet
balanseras och fördelas på längre tid genom byggnadsstommens
värmeinnehåll och tröghet i att komma in i fortfarighetstillståndet efter
förändring av temperaturförhållandena.

För en byggnad med tunna och dåligt isolerade väggar eller med
relativt stora fönsterytor inverkar en kort köldperiod betydligt
ofördelaktigare än för en byggnad med tjocka murar och små fönster.
Som värde för lägsta yttertemperaturen är brukligt att sätta lägsta
medeltemperatur för en period av 3 dygn. På basis härav har av
ingeniör Hugo Theorell utarbetats en isotermkarta över Sverige, fig. 240.

En väggyta mot söder utsättes ej för så stark avkylning genom
kalla vindar som de ytor, som vetta mot övriga väderstreck.
Därjämte uppvärmes en södervägg i någon mån även vintertiden genom
solstrålningen. Med hänsyn härtill bör till det beräknade Æ-värdet
göras ett säkerhetslillägg för de mera utsatta ytorna, så att de mot V,
SV och SO belägna erhålla 5% och de mot N, NO, NV och Ö 10%
tillägg. Är byggnaden belägen på särskilt blåsig plats, bör ytterligare
10—15 % tilläggas för ytor mot N, NO och Ö.

Vid lokaler med rumshöjd över 4 m göres utöver förutnämnda
säker-hetstillägg ännu ett tillägg av 1 % för varje överskjutande % m i höjd.

407

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:41:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/3/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free