- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / III /
340

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Industribyggnader, av Bo Dalborg - Byggnadsmaterial - 104. Naturliga stenmaterial

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Industribyggnader

Granit och gnejs. Granit förekommer över så gott som hela landet
men brytes framförallt i Bohuslän, Blekinge och stockholmstrakten.
Den är en kristallinisk-kornig bergart bestående av kvarts, fältspat och
glimmer. Gnejs, som huvudsakligen brytes i Halland, skiljer sig från
graniten blott genom den tydliga skiktningen.

Granit och gnejs äro goda med avseende på frostbeständighet,
mot-ståndsförmåga mot avnötning samt tryckhållfasthet men dåliga ifråga
om värmeisolering och eldbeständighet. Materialet är ganska
svår-bearbetat.

Granit och gnejs användas bl. a. till socklar, utomhusplaner och
trappsteg. Beträffande sand och grus hänvisas till »Krossade och
vittrade bergarter».

Glimmerskiffer består av kvarts och glimmer och är vanligen ljus
till färgen med markerad skiffrighet. Tjuvkil i Bohuslän och Glava i
Värmland äro de viktigaste fyndorterna.

Frostbeständighet (hos kvartsrika arter), eldbeständighet,
motstånds-förmåga mot avnötning och elasticitet äro goda, under det att
värme-isoleringsförmågan är dålig. Materialet erhålles i skivor om 20 å 30
mm tjocklek, vilka ibland hyvlas och poleras.

Glimmerskiffer kommer till användning som golv- och
fasadbekläd-nadssten etc.

Lerskiffer utgöres av lagrat och hårdnat lerslam, bestående av
kvarts, fältspat, glimmer m. m. Färgen är i allmänhet svart eller
mörkgrå men ibland även röd- eller brunaktig. Lerskiffer erhålles
framförallt från Västmanland.

Frostbeständighet (i allmänhet), eldbeständighet (om ej bituminösa
beståndsdelar ingå), motståndsförmåga mot avnötning äro goda,
värmeisoleringsförmågan dålig. Lerskiffer kan erhållas i tunnare skivor än
glimmerskiffem.

Lerskiffern är mycket lämplig som taktäckningsmaterial men har
dessutom samma användningsområde som glimmerskiffem.

Sandsten är en lagrad bergart med klastisk struktur, i allmänhet
bestående av kvartskorn. Efter bindemedlet skiljer man mellan de ljust
gulgrå kvartsit- och kalksandstenarna, den mörkgrå lersandstenen
och den rödbruna järnsandstenen.

De viktigaste fyndorterna äro för kvartsitsandslen Lemunda i
Östergötland, för kalksandsten i Småland och Västergötland vid södra
Vättern, för järnsandsten Storvik i Gästrikland och för lersandsten
Burgs-vik på Gotland.

Frostbeständighet, eldbeständighet (blott hos lersandsten), mot-

340

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:41:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/3/0342.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free