Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Långtransporter och förpackningar - Transportförpackningar, av Olof Lodén - 88. Allmänt - 89. Förpackningens storlek, form etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
T ransportförpackningar
ning, innebär detta först och främst, att varan skall vara förpackad
på för varuslaget ifråga allmänt använt sätt. Framgår av köpeavtalet,
att godset måste transporteras sjöledes, innebär föreskriften, att varan
dessutom skall vara emballerad så, som erfordras för dylik
sjötransport. Den tyska benämningen för sådan förpackning är »seemässige
Verpackung». Någon specialförpackning med hänsyn till transporter
på destinationsorten är säljaren däremot icke skyldig alt använda,
såvida köparen icke särskilt föreskrivit detta i köpeavtalet.
Rederierna använda i konossementen klausuler, som fritaga dem
från ersättning för skador å gods, som kunna ha orsakats av dettas
bristfälliga förpackning. Ofta tillämpa rederierna längre gående
begränsning av sin ansvarighet för godset. Deras rätt i detta avseende
är dock numera inskränkt genom de s. k. Haagreglerna, vilka
till-lämpas i Sverige sedan januari 1939.
Postförsändelser befordras i regel med järnväg eller bil, sjöledes
eller med flyg. Emballaget måste således anpassas efter det eller de
transportmedel, som kunna ifrågakomma. Dessutom gäller för
postpaket, att vissa maximivikter och maximimått ej få överskridas.
Maxi-mivikten för postpaket inom Sverige är 50 kg och i trafik med
utlandet vanligen 20 kg, men denna senare siffra växlar dock för olika
länder. Närmare uppgifter om dessa förhållanden finnas upptagna i
’>Skeppningshandbok», utgiven av Sveriges Allmänna Exportförening.
89. Förpackningens storlek, form etc.
Där så är möjligt, t. ex. vid transport av massgods, mindre
maskiner och liknande föremål, böra volym och vikt av varje kolli anpassas
med hänsyn till transportsättet. Vid all transport bör eftersträvas, alt
varje kolli kan hanteras av en eller högst två personer. För tyngre
kolli måste maskinella lyftanordningar finnas tillgängliga vid
omlastningsplatserna, ty eljest bli varorna ofta vårdslöst behandlade, och
transporten kan försenas och fördyras. Alltför små kollin äro även
olämpliga, då de lätt kunna kastas och skadas och även komma bort.
De stora export- och importhamnarna kunna i regel omlasta relativt
tungt gods. Hamnarnas styckegodskranar ha vanligen en lyftkraft
av 2,5 ton och 5 ton. För tyngre gods måste däremot pontonkranar
anlitas eller fartyget förhalas till eventuellt befintlig kran med större
lyftkraft. Detta fördyrar emellertid avsevärt omlastningen, och den
tar längre tid i anspråk.
En varas vidaretransport från importhamnen kräver ofta en
viktbegränsning, särskilt om bärare eller djur skola anlitas. I Sydamerika
290
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
