Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Verkstadsorganisation, av Hugo Olsson - Standardisering av fabrikat - 55. Standardisering av pappersformat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Standardisering av fabrikat
55. Standardisering av pappersformat.
Innan ISA-formaten tillämpades, förekom ingen standard för
pappersformat. Både folio- och kvartoformaten varierade till storleken inom
mycket stora gränser. Av denna anledning uppdrogs åt ISA att
framkomma med ett förslag till format, som kunde tjäna som
utgångs-format för pappers- eller blankettserier. Kommitté Nr 6 inom ISA
framlade ett förslag, som godkändes 1930 på en internationell
kongress i Paris. Flera länder, däribland Sverige, ha sedermera antagit
dessa s. k. metriska formatserier. De användas också numera i stor
utsträckning och hade väl sannolikt använts ännu mera, om en
officiell standard kunnat utfärdas. Detta har dock stött på svårigheter
beroende på pappersbrukens principiella inställning. Standarden
förekommer dock inom flera statliga och kommunala inrättningar såväl
som vid privata förelag. Som exempel kan nämnas, att Kungl.
Postverket tillämpat de metriska formaten ända sedan 1925. Brevkort t.ex.
äro utförda i s. k. A-G format. Fr. o. m. 1941 ha formaten allmänt
införts vid Stockholms stads verk och inrättningar.
Formatserier.
Den internationella formatstandarden bygger på följande tre
förutsättningar.
1. Utgångsformat: Rektangel med ytan = 1 m2.
2. Formatserie: Ett format skall erhållas ur ett annat format genom
halvering av långsidan eller fördubbling av kortsidan. Se fig. 169.
3. Samtliga format skola vara likformiga. Se fig. 170. Detta
inträffar, om sidorna i formatet förhålla sig till varandra som 1 : V 2,
vilket åskådliggöres genom fig. 171, som visar, att sidan i en
kvadrat förhåller sig till diagonalen som 1 : V 2.
Utgångsformatets dimensioner enligt ovanstående regler erhållas ur
följande ekvationssystem.
æ ’ y = 1
x : y — 1 : V2.
Härav fås formatets storlek till
0,841 X 1,189 meter.
A-serien.
Utgångsformatet jämte tillhörande mindre format, erhållna genom
upprepad halvering av långsidan, kallas A-serien. Denna framgår av
tabell 44, vari även införts tilläggsserierna B och C.
199
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
