Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Ytbehandling i allmänhet - 109. Metoder och apparater vid påläggning av överdrag - 110. Rengöring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbehandling av metaller
Sprutning användes likaledes i stor skala både för målning och
me-tallisering. Gemensamt är, att påläggsmaterialet finfördelas till
droppar, som med pressluft sprutas mot föremålets yta ur en s. k. pistol.
Fig. 601 visar en färgpistol av vanlig typ. Färgen tryckes eller suges
till munstycket. Pressluften tillföres genom en slang. I
metalliserings-pistoler, fig. 602, tillföres påläggsmetallen i form av tråd, som med
skruv kontinuerligt matas fram till munstycket och däri smältes med
svetslåga eller ljusbåge för att sedan blåsas ut med pressluft. Sådan
metallsprutning kan utföras med vilken metall som helst, som kan
framställas i trådform. För god vidhäftning fordras endast, att
föremålets yta har uppruggats på lämpligt sätt, bäst genom sandblästring.
Plätering innebär, att påläggsmetall välles ihop med underlaget.
Vanligen upphettas de båda materialen tillsammans i form av plåtar eller
ett rör utanpå en stång och valsas eller dragas sedan tillsammans. Som
exempel kan nämnas rostfri kompoundplåt med rostfritt stål utanpå
vanlig stålplåt. Ett annat exempel är s. k. coppenveld, koppar utanpå
stål både som korrosionsskydd och som ledningsmaterial för
kraftledningar. Mekaniskt starka men lätt korroderande aluminiumlegeringar
skyddas ofta genom plätering med renaluminium. Ett par av
pläteringens fördelar äro, att man utan vidare kan utföra den på endera
eller båda sidor och lätt kan rätta beläggningens tjocklek efter behovet.
Galvanisk beläggning sker med eller utan yttre strömkälla. I senare
fallet utnyttjas metallernas olika elektrolytiska lösningstryck, t. ex.
när järn förkoppras helt enkelt genom neddoppning i
kopparsaltlösning. I förra fallet arbetar man antingen med anoder av samma slag
som beläggningsmetallen eller med olösliga anoder. I enklaste fallet
verkar det hela som ren metalltransport från anod till katod, ehuru
bireaktioner, som t. ex. vätgasutfällning, ofta inträffa. Även organiska
ämnen, t. ex. gummi, utfällas numera på galvanisk väg.
För fullständighetens skull kan dessutom nämnas, att även andra
beläggningsmetoder finnas, t. ex. katodförstoftning.
110. Rengöring.
Betydelsen av rengöring vid ytbehandling underskattas ofta. Man
glömmer bort, att vid sådan ytbehandling, som består i kemisk
reaktion med ytskiktet, detta måste vara blottat överallt för att reaktionen
skall försiggå på önskat sätt, och att vid sådan ytbehandling, som
består i påläggning av nya skikt, dessa måste fästas direkt i
grundmetallen, om de skola häfta fast bra. Yttre skikt, som ha lagts utanpå ett
500
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
