Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ytbehandling av metaller, av Ivar Sven-Nilsson - Ytbehandling i allmänhet - 106. Huvudmetoder - 107. Val av ytbehandlingsmetod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ytbehandling av metaller
Päläggning av överdrag. Hit räknas bl. a. målning, emaljering och
metallbeläggning av olika slag, t. ex. förzinkning, förkromning.
Användes både för dekorativ och hållbarhetsökande verkan.
107. Val av ytbehandlingsmetod.
En fullständig ytbehandlingsprocess är vanligen en kombination av
flera av de ovannämnda metoderna. Blankförkromning av zinkdetaljer
utföres t. ex. ofta enligt följande schema:
slipning-polering-avfettning-etsning-förkoppring-förnickling-polering-förkromning-glänsning. Kombinationerna kunna varieras snart sagt i det oändliga, beroende på
vilken effekt man vill nå eller vilken kvalitet man önskar. Dessutom måste
hänsyn tagas till kostnaden. Då hållbarheten är starkt beroende av, vilka
påfrestningar föremålet kommer att utsättas för, kunna inga generella
regler uppställas för valet av ytbehandlingsmetod. Här skola endast
några allmänna synpunkter angivas.
Dekorativ ytbehandling.
Blankpolerad metallyta önskas ofta. Härvid måste hänsyn tagas till
olika metallers färg, icke blott hos s. k. färgade metaller, t. ex. guld,
utan även hos vita metaller. Silver är rent vitt, krom och zink blåvita,
nickel gulvit o. s. v.
Matt yta framställes genom mattetsning, lämplig mekanisk
bearbetning m. m.
Färgad yta får man genom metallfärgning, målning e. d.
Hållbarhetsökande ytbehandling.
Mekaniska angrepp, såsom nötning, slag och töjning hos underlaget,
motstås bäst av hårda, elastiska och smidiga ytskikt. Tyvärr äro de
hårdaste ytskikten, t. ex. krom- eller eloxalskikt, samtidigt de sprödaste,
medan de smidigaste och tänjbaraste, bl. a. koppar- och tennskikten,
samtidigt höra till de mjukaste.
Kemiska angrepp kunna av praktiska skäl indelas i vissa
huvudgrupper. Torr luft, t. ex. inomhus i bostäder, kräver endast obetydligt skydd.
I de fall, man överhuvudtaget behöver bry sig om extra skydd, räcker
det ofta med ett tunt, nästan osynligt lager av zaponlack. Fuktig ren luft
med väder, vind och solljus, vilket utomhusartiklar skola tåla, kräver
tät, fuktbeständig yta, t. ex. förkromning på tjock förnickling. Fuktig,
492
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
