Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lödning, svetsning, gasskärning och flamhärdning, av Hugo Frostne - Elektrisk bågsvetsning - 91. Svetsströmkällor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektrisk bågsvetsning
hög. Verkningsgraden är vanligen 65—80 °/o. Effektfaktorn cos (p är
låg, vanligen 0,2—0,45. Den kan approximativt beräknas enligt
formeln
tomgångsspänning
COS (p = –-—––––.––-
bagspannmg
Ju lägre effektfaktorn är, desto bättre äro i allmänhet transformatorns
svetsegenskaper. En alltför låg effektfaktor är emellertid ur
distribu-tionssynpunkt en olägenhet, och elektricitetsverken fordra därför
emellanåt vid svaga nät och stora spänningsfall, att den förbättras genom
anslutning av kondensatorer. På så sätt kan nämligen en effektfaktor
på t. ex. 0,7 utan svårighet erhållas, men samtidigt stiger
transformatorns tomgångseffekt.
Svetslikriktare.
En svetslikriktare består av en trefastransformator, vilken
transformerar ned nätspänningen, samt en på dennas sekundärsida ansluten
likriktare, vilken omvandlar växelströmmen till pulserande likström.
Spänningen i svetskretsen blir därigenom 20—30 V. Genom den
tre-fasiga anslutningen erhålles en fördelaktig belastning av nätet.
Effektfaktorn är bättre än för svetstransformatorn — vanligen c:a 0,7.
Eftersom aggregatets verkningsgrad här utgöres av produkten av
transformatorns och likriktarens verkningsgrader, blir den lägre än vid
enbart transformator. Tomgångseffekten är 0,7—1,2 kW.
Likriktaren har praktiskt taget ingen magnetisk tröghet, och hela
svetslikriktarens magnetiska tröghet blir därför lika liten som för en
svetstransformator. Återhämtningstiden, d. v. s. den tid, som åtgår
för aggregatet att efter en kortslutning uppnå full spänning, är därför
mycket liten och avsevärt mindre än för roterande omformare.
De s. k. dubbelströmsaggregaten äro i huvudsak utförda på samma
sätt som svetslikriktarna. Likriktaren kan emellertid här till- och
frånkopplas, så att man kan svetsa med såväl likström som
växelström, vilket i många fall kan vara en fördel. Likström bör nämligen
komma till användning vid t. ex. svetsning av tunnplåt och är att
föredraga vid svetsning av aluminium och rostfritt stål.
Växelströmssvets-ning ställer sig å andra sidan med hänsyn till strömkostnaden billigare
på grund av den höga verkningsgraden hos svetstransformatorn.
Samtidigt ställer emellertid svetsning med växelström större fordringar på
elektrodbeklädnaden, än vad fallet är vid likström.
459
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
