Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Pressgjutning - 31. Material för pressgjutning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pressgjutning
noggrannhet. Toleranserna röra sig om + 0,01 mm på de minsta
måtten, varför efterbearbetning med skärande verktyg ofta kan undvaras.
I tennlegeringar ingå vanligen antimon och koppar samt bly.
Hållfastheten är relativt låg, men legeringarna äro mycket beständiga i luft
eller vatten. De kunna poleras till högglans och även överdragas med
galvanisk beläggning, som skyddar mot korrosion.
Fig. 229 visar detaljer till räkneverk utförda i tennlegering.
Fig. 228.
Pressgjutna detaljer i blylegering.
Fig. 229.
Pressgjutna detaljer i tennlegering.
Zinklegeringar ha sedan länge utgjort den övervägande delen av allt
det material, som pressgjutes. Orsakerna till detta synas närmast vara
de i förhållande till materialens hållfasthetsegenskaper relativt låga
smältpunkterna. Även korrosionsbeständigheten är god.
Zinklegeringar för pressgjutning finnas av två slag, dels sådana som
innehålla tenn och dels sådana med aluminium som huvudsakligt
le-geringsämne.
Tennhaltiga zinklegeringar ha smältpunkt omkr. 400°C. De ha stor
korrosionsbeständighet och relativt hög hållfasthet. En begränsning
av deras användbarhet ligger i, att de äro obeständiga vid något
förhöjd temperatur, då en sönderdelning sker i materialet. Vid c:a 175°C
börja sålunda små droppar krypa fram ur godset.
Aluminiumhaltiga zinklegeringar ha högre hållfasthet än de
tennhaltiga. Smältpunkten är lägre, c:a 380°C, och legeringarna äro således
mycket lämpliga för pressgjutning. Dessutom äro de relativt billiga.
De användas i stor utsträckning för apparat- och armaturdelar. Några
sådana visas i fig. 230.
Aluminiumlegeringar ha avsevärt mycket högre smältpunkt än de
föregående materialen. De tarva upphettning till 570—620°G för att
229
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
