Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formgivning utan spånbildning, av Olov E. Svahn - Framställning av halvfabrikat - 20. Stångpressning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Formgivning utan spånbildning
större än vid den indirekta metoden på grund av uppträdande friktion
mot recipientens väggar, har den direkta metoden blivit den vanligaste.
Presskraften kan beräknas enligt följande formel
P = • K{ • In + O • l • g • Kt
^2
där P = presskraften i kg
Fi = recipientens sektionsarea i mm2
F2 = profilens area i mm2
O = recipientens inre omkrets i mm
l = det i recipienten liggande ämnets längd i mm
p = friktionskoefficienten mellan materialet och recipienten
K{ = materialets deformationsmotstånd i kg/mm2.
Beträffande beteckningar se fig. 201.
Av ekvationen ovan framgår, att presskraften är störst i början av
slaget för att sedan avtaga, då ämnets längd minskar. Vid den
indirekta metoden bortfaller ekvationens sista term helt, emedan ämnet
ej förskjutes relativt cylinderväggarna. I sistnämnda fallet blir alltså
presskraften i det närmaste konstant under slaget.
Den hastighet, med vilken stångpressning kan utföras, blir ofta
beroende av möjligheterna att taga emot och rikta det pressade godset,
som har hög temperatur. Pressas vissa material, såsom
aluminium-och magnesiumlegeringar, mässing m. fl., med för hög hastighet,
uppvisa de sprickbildningar i ytskikten, ofta fjällformigt anordnade enligt
fig. 202. Detsamma kan inträffa vid för låg presstemperatur. Å andra
Fig. 202.
sidan finnas även risker för sprickbildning vid för hög temperatur på
ämnena. Visserligen sjunker den erforderliga presskraften, då
temperaturen ökar, men överhettning ger sprödhet och ytsprickor i
materialet. Ungefärliga presstemperaturer, som användes i praktiken,
äro: för koppar c:a 890°C, för kopparlegeringar, såsom tombak (Ms
67), 800°C, mässing (Ms 58) och övriga mässingskvaliteter med 58—
63% koppar 760—780°C, nickel 770—790°C, aluminium 520°G.
194
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
