Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grundläggande vetenskaper, av Olof Lodén - Hållfasthetslära - 157. Knäckning - 158. Böjning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hållfasthetslära
Gjutjärn för maskinkonstruktioner n = 6 till 8.
Furu och gran, belastning i fiberriktning n = 5 till 10.
Den största last P, som den tryckta stången får uppbära, beräknas
enligt formeln
P = A • aktn kg ..................................... (39)
Sektionens minsta tröghetsmoment I och yta A tagas ur tabeller
över stång- och balksektioner (sid. 446—454) eller beräknas enligt å
sid. 437 angivna formler. Dimensioneringen sker genom passning på
så sätt, att man försöker med en lämplig profil och jämför verklig
och tillåten påkänning med varandra. Den verkliga påkänningen
bör vara så nära den tillåtna som möjligt men får ej överstiga
densamma. Knäcklängden L räknas mellan stångändarnas lagringspunkter.
Vid fackverkssträvor räknas längden L mellan knutpunkterna.
Exempel: En 3,s m hög pelare belastas med 110 ton. Sök erforderlig sektion
av DIP-profil! Vi försöka med DIP 28. Denna har i = 7,15 cm samt A = 144 cm2.
Slankhetstalet L : i — 380 : 7,15 = 53. Enl. diagr. fig. 137 tillätes här en påkänning
ffktn = 840 kg cm2 vid 4-faldig säkerhetsgrad. Den verkliga påkänningen ffk =
= 110 000 : 141 = 765 kg/cm2, som alltså är mindre än den tillåtna.
Exempel: Sök den största last P, varmed en pelare av 70 mm rundstål kan
belastas! Pelarens höjd = 2 800 mm och säkerhetsgraden skall vara 4. För 70 mm
rundstål är I = 117,9 cm4 och A = 38,5 cm2, i = \ I: A = V 117,9 : 38,5 = 1,75.
L : i = 280 : 1,7 5 — 160. Enl. diagr. fig. 137 eller formel (33) blir <rktn = 200 kg cm2.
Pelaren kan alltså belastas med P = 38,5 • 200 = 7 700 kg.
158. Böjning.
På en stav (balk) verka yttre krafter, vilka förutsättas gå
vinkelrätt mot stavens längdaxel och genom denna. I varje mot axeln
vin-kelrät stavsektion uppträda då spänningar, vilka sammanhålla
delarna till höger och till vänster om sektionen. Dessa spänningar
kunna sammanföras till en avskärningskraft T vinkelrät mot
stavaxeln och ett kraftpar med böjningsmomentet M.
Avskärningskraften i en sektion utgör summan av samtliga till
vänster om sektionen verkande krafter, varvid uppåtriktad kraft
räknas positiv och nedåtriktad negativ.
Böjningsmomentet i sektionen utgör summan av de till vänster om
sektionen verkande krafternas moment med avseende på en vågrät
axel i sektionsytan. Högervridande moment räknas därvid positivt.
På grund av momentet böjes staven. Tänkes denna sammansatt
av ett stort antal med axeln parallella fibrer, behåller ett skikt av
dessa sin längd — neutrala skiktet. Skärningen mellan detta skikt
och stavsektionen är en rät linje — O-linjen, n — ni fig. 140. Denna,
435
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
