Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialprovning, av Ulf Boye och Lennart Pehrson - Mekanisk materialprovning - 129. Mekaniska prov i provningsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanisk materialprovning
Belastningstiden skall för stål vara minst 15 sekunder. För
mjukare material användas andra relationer mellan kuldiameter och
belastning, exempelvis P = 10 D2.
Brinellpressar finnas utförda dels för laboratoriebruk och dels för
verkstadsdrift. I laboratoriepressar kunna endast små och medelstora
föremål provas, emedan de större ej få plats under pressen. I vissa
pressar för verkstäder kunna de största smidesstycken provas. Fig. 97
visar en brinellpress för laboratoriebruk.
Fig. 97. Brinellpress.
Fig. 98. Duromeler.
Medelst en handpump åstadkommes ett hydrauliskt tryck, vilket
får verka på en kolv, i vars nedre ände kulan är infäst. Belastningen
avläses på en manometer. Då önskat hydrauliskt tryck uppnåtts,
lyftes en viktbelastad kolv, och så länge denna hålles i lyft läge, är
det hydrauliska trycket konstant.
Andra apparater för brinellprov finnas även. Så t. ex. förekommer
en apparat, som tryckes hårt mot föremålet, varvid en fjäder
spännes och åter lösgöres, så att en stöt åstadkommes, vilken frambringar
kulintrycket. Denna apparat lämpar sig för stora provföremål, vilka
icke kunna placeras i en vanlig brinellpress. Apparaten är lätt
transportabel. Den ger dock mindre säkra värden.
För härdade material är brinellprovet mindre lämpligt, emedan
stålkulan icke är hårdare än provmaterialet. Brinellprovet bör
därför icke användas för material med hårdhet över 500 Brinellenheter.
Vid högre hårdhet bör provningen utföras medelst en diamantspets.
För de flesta stålsorter gäller följande ungefärliga samband mellan
hårdhet och brottgräns.
359
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
