Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Materialprovning, av Ulf Boye och Lennart Pehrson - Mekanisk materialprovning - 129. Mekaniska prov i provningsmaskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mekanisk materialprovning
tens spegelapparat är det brukligt att välja avståndet mellan skalan
och spegeln så, att summan av utslaget i mm från båda speglarna
anger töjningen i 10 ’3 mm och alltså en tiotusendels mm kan uppskattas.
Fig. 96 visar Martens spegelapparat
Tryckprov.
De flesta konstruktioner äro utförda så, att de tryckspänningar,
som de utsättas för, icke bli av avgörande betydelse. Är det fråga om
tryck, bli vanligen knäcknings- och böjningspåkänningarna
avgörande. Hos metaller är det dessutom i regel så, att tryckhållfastheten är
lika stor eller större än draghållfastheten, varför tryckprovet i
allmänhet har ringa betydelse för dessa. För trämaterial däremot är
tryck-hållfastheten vanligen endast omkring hälften så stor som
draghållfastheten, varför tryckprovet vid virkesprovning är av avgörande
betydelse.
På spiralfjädrar av stål och metall liksom på gummibuffertar
brukar tryckprovet ävenledes kunna vara av stort värde. Det användes
dels för att bestämma fjäderkraften, dels för att bestämma vid vilken
gräns, elasticitetsgränsen, som permanenta formförändringar
uppträda.
Tryckprovet utföres i princip på samma sätt som dragprovet, ehuru
dragkraften ersättes med tryckkraft. De allra flesta
dragprovmaski-ner äro anordnade så, att de även lämpa sig för tryckprov. Skulle
en dragprovmaskin icke vara anordnad för tryckprovning, är det
ganska enkelt att iordningställa två okanordningar, vilka av
drag-provmaskinen dragas mot varandra, varigenom tryckkraft erhålles
dem emellan.
Provstavar för tryckprov böra vara relativt korta i förhållande till
tvärsnittet, för att ren tryckkraft skall erhållas och knäckpåkänningar
icke skola påverka resultatet. Belastningar och formförändringar
kunna bestämmas på samma sätt som vid dragprov.
Böjningsprov.
Böjningsprovet utföres sällan som rent materialprov, enär man
anser sig kunna beräkna resultatet av detsamma på grundval av
drag-hållfastheten. Det bör dock påpekas, att dylika beräkningar ofta äro
mindre tillförlitliga. Böjningsprov på gjutjärn utföres stundom.
För färdiga konstruktioner i form av nitade eller svetsade balkar,
riktade rör o. d. förekommer böjningsprovet däremot icke så sällan.
Böj-ningshållfastheten kan nämligen vara mycket beroende av spänningar
357
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
