- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / I /
201

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Bly och blylegeringar - 77. Tekniska egenskaper - 78. Bearbetning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Blylegeringar

mon. Äldre mantellegeringar hålla 1 °/o tenn, vilket anses ytterligare
förbättra korrosionsmotståndet. Som beklädnadsplåt och rörledningar
inom den kemiska industrien finner bly stor användning, speciellt vid
framställning av svavelsyra och svavelsyrlighet. Därvid bör blyet vara
så gott som fritt från vismut. Kärl för betning och elektrolys fodras
ofta med hårdbly, hållande upp till 6 % antimon.

Bly förekommer som skyddande överdrag på föremål av andra
metaller, oftast på järn, men även på koppar, zink och aluminium. Det
korrosionsskydd, som blyet ger, är effektivt endast så länge, som
överdraget är helt. Skadas detta, så förstärkes angreppet på grundmetallen.
Bly förhåller sig således på ett annat sätt än zink.

78. Bearbetning.

Smältning och gjutning.

Bly smältes i tackjärnsgrytor, och som bränsle kan ved med fördel
användas. Ställer man större krav på en bestämd smälttemperatur,
som t. ex. vid kabelpressar och blybad för stålbehandling, är den
elektriska motståndsugnen att föredraga. I luften oxideras smältan
på ytan och överdrager sig med ett skinn av blyoxid. Vid
framställning av legeringar kunna tillsatsmetaller med låg smältpunkt sättas
direkt till badet. I annat fall bör man först tillverka en förlegering,
vilket även är att föredraga, om man vill göra tillsatser av lätt
oxider-bara metaller, såsom kalcium eller alkalimetaller. Bent bly har en god
gjutbarhet, men tillsats av andra metaller nedsätter denna.

Kokillgjutning. Kokillgjutning av bly förekommer dels för plåt och
bultämnen och dels i stor utsträckning för ackumulatorer. Plattor till
dessa senare gjutas i kokiller av mässing, och som material brukas
både mjukbly och hårdbly med 5—12 °/o antimon samt ofta även
något tenn. Kokillerna smörjas med kimrök eller talk, och
kokilltem-peraturen hålles vid 200° C. För att få stelningen att ske i rätt riktning
kan man överhetta formarna före gjutningen och sedan kyla dem på
lämpliga ställen med våta dukar. Gjutning av pumpar, rörverk och
ventiler för den kemiska industrien sker i både torr och våt sand. De
härvid använda legeringarna hålla 2—10 °/o antimon.

Blyhagel. Blyhagel äro i regel av två sorter, mjukt, som består av
bly och 0,5 °/o arsenik, och hårt, som dessutom håller 2 °/o antimon.
Legeringen hålles i degigt tillstånd i en sil med öppningar, som
motsvara det önskade haglets diameter. Vid kringröring falla droppar
från silen, och dessa stelna i luften till kulor, som uppfångas i vatten.

201

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:40:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/1/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free