- Project Runeberg -  Verkstadsboken : teknisk handbok för verkstadsindustrien / I /
177

(1943-1944) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Metaller och metallegeringar, av Pehr Lagerhjelm - Mässing - 64. Bearbetning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Mässing

Hopfogning.

Falsning. Vid falsning bör mässingens kopparhalt ligga över 60 %
och materialet dessutom icke vara av hård kvalitet.

Mjuklödning. Denna utföres med vanligt tennlod med 40 eller 50%
tenn, oftast efter en föregående falsning (se vidare sid. 205). Den låga
temperatur vid vilken lödningen utföres, medför, att föremålen icke
kasta sig. Lödskarvarna renas med zinkklorid eller salmiak. Före
lödningen förvissar man sig om, att lödytorna äro fria från inre
spänningar. Helst böra de löpas vid 250°G för att utesluta möjligheten av
självsprickning. Lödstället kan ofta utgöra en sårbar punkt vid
kor-rosionsangrepp, varför man ej löder föremål, som skola användas för
vatteninstallationer. Mjuklödningen fördärvar mässingens färg, och en
efterbehandling genom bronsering eller annan ytbehandling är ofta
nödvändig.

Hårdlödning. En starkare fog än med tennlödning erhålles genom
hårdlödning med slaglod. Slagloden bestå av mässing med hög
zinkhalt, med eller utan en mindre bly- och tenntillsats. Då lodets
smält-punkt ligger över 800° C, måste vid lödningen skarven upphettas till
ljus rödvärme. Lödstället måste först rengöras, därefter anbringas
borax, pulvriserat glas eller någon lödpasta, som skyddar mot oxidation.
Vid uppvärmningen, bäst med gas, smälter lodet och legerar sig med
lödskarvarna. Lödstället blir både mekaniskt och kemiskt svagare än
de omgivande delarna. Starkast bli lödställen med lod av högre
kopparhalt, men då måste föremålen vara av en kopparrikare legering. Önskar
man mycket tunna eller hållfasta skarvar, användes silverslaglod, som
förekommer i form av korn, strimlor eller tråd. Sammansättningen av
en del lämpliga lod äro angivna i tabellerna 79 a och 79 b.

Svetsning. Vid svetsning av mässing användes oftast gassvetsning.
Elektrisk motstånds- och punktsvetsning kunna även ge goda resultat,
medan ljusbågsvetsning är olämplig, då zinken lätt förångas vid den

Tabell 79 a. Sammansättning av mässingslod.

Sammansättning Smältpunkt °C Lägsta kopparhalt hos fogytorna %
Cu Zn Pb
Slaglod:
42 57,5 0,5 820 60
45 54,5 0,5 835 66
51 48,5 0,5 850 68
54 46 * 875 68

* kan också användas för koppar, brons och rödgods.

12 — Verkstadsboken I.

177

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:40:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verkstad44/1/0181.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free