Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Ståltyper och användningsområden - 30. Standardisering - 31. Konstruktionsstål - 32. Synpunkter på valet av konstruktionsstål
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn och stål
melser utfärdats av ett flertal statliga verk och förvaltningar, såsom
Kungl. Järnvägsstyrelsen, Kungl. Socialstyrelsen, Kungl.
Marinförvaltningen, Statens Provningsanstalt, Fartygsinspektionen m. fl. Inom
den sedan 1921 verksamma Sveriges Maskinindustriförenings
Standardi seringskommitté (SMS) har slutligen utarbetats en av Sveriges
Stan-dardiseringskommission fastställd svensk standard (SIS), som
huvudsakligen överensstämmer med de i Tyskland av Deutscher
Normenaus-schuss fastställda DIN-normerna. De svenska normerna upptaga
tillsvidare endast olegerade stål, men ett omfattande arbete pågår för
närvarande inom en med Jernkontoret och Svenska Teknologföreningen
samarbetande »Stål- och Metallnormkommitté» för att i likhet med
DIN-normerna fastställa även legerade konstruktionsstål som svensk
standard.
Beträffande verktygsstål finnas knappast några fastställda normer,
men genom de praktiskt vunna erfarenheterna har det så småningom
utkristalliserats vissa ståltyper, som blivit vedertagen standard och som
tillverkas med likartad analys över hela världen. Utöver dessa
tillverkas emellertid för verktygsändamål ett otal kvaliteter i de mest
varierande analyskombinationer, som gärna bevaras med en viss
sekretess av varje stålverk. På senare år ha emellertid såväl tillverkare
som förbrukare alltmera kunnat konstatera olägenheterna med den
alltför rikhaltiga verktygsstålsfloran, och försök till begränsning på
detta område göras numera hos båda parter.
31. Konstruktionsstål.
Stål för konstruktionsändamål kunna till sammansättning och
egenskaper variera inom det vidsträckta intervall, som å ena sidan
begränsas av de mjuka kolstålen utan fordringar på vare sig analys
eller egenskaper och å andra sidan av de höglegerade specialstålen, som
efter speciell värmebehandling fylla de högsta tänkbara krav på
konstruktionsmaterial för exempelvis flygplan, flygmotorer,
artilleripjäser m. m. Av tabell 8 framgå de fordringar av olika slag, som kunna
förekomma för varje ändamål och som därmed bli avgörande för
materialvalet.
32. Synpunkter på valet av konstruktionsstål.
Moderna konstruktioner ställa ofta sådana krav på en detalj, att
hög hållfasthet måste kombineras med en minimal vikt. En höjning
av förhållandet hållfasthet/vikt hos en maskindetalj innebär vanligen
ett dyrare material, varför det är av betydelse, dels att spänningarna
82
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
