Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Järn- och ståltillverkning - 6. Stålets desoxidation och tappning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn- och ståltillverkning
Fig. 11. »Fallande» ståltappning från skänk till kokiller.
6. Stålets desoxidation och tappning.
Det smälta stålet innehåller alltid en viss löst halt av syre, vilken
vid stålets stelnande bortgår i form av koloxid. Den gas, som ej
hinner avgå innan stålet stelnat på ytan, bildar då blåsor i stålgöten, som
på grund härav kallas otätade. Genom desoxidation kan man
emellertid binda och delvis avlägsna stålets syrehalt, så att man erhåller
tätade göt, som stelna lugnt utan gasutveckling. Desoxidationen
innebär, att man strax före tappningen tillsätter vissa desoxidationsmedel
i ugnen, såsom mangan, kisel och aluminium. Med stålets syre bilda
dessa oxider, som flyta upp till ytan och samlas i slaggen. I vissa fall
genomföres även en del av desoxidationen i skänken, och nästan alltid
tillsättes en viss mängd aluminium i kokillerna.
1 allmänhet tätas allt kvalitetsstål, medan speciellt mjukt stål från
basisk martinugn till stor del tappas otätat. Blåsorna i det otätade
götet välla sedan ihop fullständigt vid den följande valsningen eller
smidningen.
Från ugnarna tappas alltid stålet först i en skänk, och från denna
sker gjutningen i kokillerna, där stålet stelnar till göt. Gjutningen kan
ske »stigande» eller »fallande». I förra fallet g jutes stålet i en central
lodrät kanal, som förgrenas i smärre horisontella kanaler, vilka leda
35
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
