Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Järn och stål, av Sture Arvidsson - Järn- och ståltillverkning - 4. Masugnsprocessen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järn- och ståltillverkning
Den noggrant uppvägda beskickningen tillföres masugnen uppifrån
genom uppsättning smålet, där »sättningarna» göras med små jämna
intervall. Förvärmd blästerluft tillföres i pipans undre del genom
ra-diellt placerade formor. I masugnspipan rör sig sålunda kontinuerligt
en sjunkande godsmassa, som mötes av en het uppåtstigande gasström.
De kemiska reaktioner, som äga rum vid processen, äro i korthet
följande:
Genom ofullständig förbränning av beskickningens träkol bildas
koloxid, som i schaktets övre del reducerar de högre järnoxiderna till
FeO och längre ned reducerar även denna lägre oxid till rent järn.
Längst ned i pipan, där temperaturen genom kolets förbränning är
mycket hög, reduceras järnoxiden även i viss mån under direkt
påverkan av fast kol. Slutligen sker en viss kolupptagning — vanligen
till en halt av 3 å 4% — i det utreducerade järnet, som därefter i form
av tackjärn droppar ned och samlas på masugnens botten i det s. k.
»stället». I järnet upplösas även vissa mängder kisel, mangan, fosfor
och svavel. Ovanpå det smälta järnet samlas den lättare
masugns-slaggen, som bildats av malmens gångart och den tillsatta kalken.
Då tillräckligt med järn samlats i stället göres utslag, vilket sker
med jämna mellanrum, vanligen 4—6 gånger per dygn. Härvid
spettar man upp det igenmurade utslagshålet, och järnet tappas antingen
i en skänk, om färskningen skall följa omedelbart (t. ex.
bessemer-blåsning), eller i formar på golvet, s. k. galtsängar, där det får stelna.
De elektriska masugnarna skilja sig principiellt från de vanliga
blästermasugnarna därigenom att kolet endast tjänstgör som
reduktionsmedel och det erforderliga bränslet för värmealstringen tillföres
i form av elektrisk energi genom kolelektroder.
Tackjärnet.
Huvudparten av allt tackjärn tillverkas såsom mellanprodukt vid
ståltillverkning, och såsom slutprodukt förekommer tackjärn endast
i form av gjutgods. De olika tackjärnstyperna benämnas efter
varierande indelningsgrunder, som framgår av tabell 1.
Kolets förekomst kan fastställas genom granskning av en brottyta
på en ituslagen tacka. Om allt kol är bundet som kemisk förening med
järnet i form av järnkarbid, visar brottytan en silvervit grovkornig
struktur, och tackjärnet benämnes vitt. Motsatsen är grått tackjärn,
där endast en del av kolet är bundet som karbid och resten finnes
utfällt såsom grafit. Båda strukturerna kunna även uppträda sam-
23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
