Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
G. CEDERSCHIÖLD
7»
ratur och tidningar, men verka ännu rätt osvenska i många
svenskars öron. Levertin, som dock ej alltid är så känslig
för språkrenheten, undviker det sist anförda ordet; i sin bok
om Linné skrifver han ett par gånger upplefvande( n). Men
å andra sidan fortsattes det nya afledningssättet med
genom-lef-velse hos en eljest så god stilist som Josua Mjöberg (i
Språk och Stil VII 91). Också själföfvervinnelse (GHT
1908, nr 74, s. 8) är väl snarast en ny danism.
Huruvida O. Levertins undfångelse (X 206) är direkt
lån från det danska undfangelse eller bildadt efter det tyska
Empfängniss, är väl ovisst. I sådana fall, där danskt
föredöme icke kan ha inverkat, uppträda nya afledningar på
-else mera enstaka och liksom i misshugg. Så skrifver StD
(L) 1907, nr 305, s. 3: edsafläggelse ( = edgång). Samma
år råkade en seminarist att säga: »Supin uttrycker en
full-bordelse»; i denna bildning har man sannolikt att spåra
inflytelse från »kyrkosvenskan». En skånskfödd kyrkoherde (som
väl alltså påverkats både af danskan och af kyrkosvenskan)
skrifver i StD (L) 1908, nr 72. s. 6: själfkränkelse. Och den
unge författaren E. Norlind, som ju också annars brukar
handskas rätt själfständigt med verbalabstrakterna, skapar
(i Intermezzon) till grufva sig ett nom. act. grufvelse
(jfr d. gru, jfr äfven det sv. ruelse). — Slutligen kan anföras,
att man på de senaste åren (t. ex. i GHT) försökt sätta i
kurs ordet eldbegängelse (—högtidlig likbränning).
På tal om de e/se-afledningar, som kunna brukas i ledigt
umgängesspråk (äro mest »kuranta»), anförde jag, att endast
få kunde konstrueras i likhet med ande-afledningar af trans,
verb. Denna regel om e/je-afledningarna upphäfves
naturligtvis ej af enstaka ansatser. Jfr t. ex.: »En fråga tränger
sig ovillkorligt fram vid betraktelsen af Norges senaste
uppenbarelse på den världspolitiska skådebanan». H. Hjärne i
StD (L) 1907, nr 305, s. 5 — »Dess område kan . . .
utarrenderas . . . med upplåtelse till arrendatom af alla
suveränitets-rättigheter». Dens. D ä r s. s. 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
