- Project Runeberg -  Studier öfver Verbalabstrakterna i nutida svenska /
29

(1908) [MARC] Author: Gustaf Cederschiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

VE RB ALABSTRAKTERN A

29

någorlunda säkert. Sådana frågor, som ännu äro oklara,
lämnar jag f. n. därhän.

I den följande redogörelsen för vissa kategorier af verb,
som icke bilda abstr. på -ning, har jag hufvudsakligen följt
Svenska Akademiens Ordlista. I enstaka fall kan
naturligtvis tillvaron af wing-afledning vara omtvistlig. Jag erinrar
också om det redan i föreg. kapitel påpekade förhållandet,
att sammansatta verb ofta kunna bilda verbalabstr.,
fastän motsvarande enkla verb icke mäkta göra det.

I. Formella hinder mot n/rø-aflednings uppkomst.

1) Svårighet att uttala
konsonantförbindelse, som skulle uppstå. (Obs. att -ning är den
normala afledningen, medan -ing numera är strängt
be-gränsadt!)

Ex.1 fetma, försötma, nyttja, vittja, främja, tämja, läppja,
stäfja, klöfja, bedja, (samman-)kedja, vädja, städja [svedning
finns, men inf. kan också heta sveda].

Man skulle kunna tycka, att det är tämligen onödigt
att uppräkna dessa och dylika verb, där tillägget af -ning
skulle framkalla en så besvärlig konsonantkomplex. Men
erfarenheten har visat, att den skrifvande allmänheten icke
ägnar mycken eftertanke åt sådana förhållanden, utan rätt
schablonmässigt och mekaniskt tillämpar afledningsprincipen.J
Och har en nybildning af detta slag hunnit någorlunda utbreda
sig i skrift, kan den sedan också få insteg i sådant tal, som
står i beroende af skriftspråket.

Rätt lärorik är utvecklingsgången vid verb på -nj- och
-lj-. Vid de mera ovanliga (ut)tänja3 och skönja ha abstr. på
-ning ännu ej vunnit någon häfd, ej heller vid vänja, invänja,
tillvänja, men afvänjning är — fastän obekvämt att uttala —
redan stadgadt i bruket. I regeln förekommer icke -ning
vid de jämförelsevis ovanliga bölja, (för)dölja, (för)tälja, ej
heller vid det allmänt brukade välja (som har valet och väl- * *

1 Jfr Tamm Avi. s. 61.

* Jfr passiv-s:ets tilläggande till supinformer, äfven då högst besvärliga
konsonantförbindelser uppkomma, t. ex. östs, tänkts osv.

* Obs. I gymnastikterminologien lär tänj ning förekomma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:39:25 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/verbalabs/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free