Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VERBALABSTRAKTERNA
ii
ju vanligtvis brådtom, och därför gynna de mer än andra
abstrakterna på -ande (-ende).
Men ofta har väl också den skrifvande en känsla af,
att abstraktet på -ande närmare än andra
verbalsubstantiv (där sådana finnas att tillgå) ansluter
sig till verbets betydelse och användning
i hela dess vidd; öfriga till verbet hörande nomina
actionis ha ofta nog specialiserat sig i någon viss betydelse eller
till bruk i någon viss stilart; neutret på -ande (-ende) är
däremot nästan att betrakta som en böjningsform af verbet
själft och kan iallmänhet ersätta dess fini ta form. Vid
transitiva verb kan dessutom neutret på -ande (-ende)
tydligare än andra verbalabstrakter uttrycka handlingens
utförande (ss. fortsatt, pågående) med tanke på tillvaron af ett
(personligt) subjekt.
Ex.: Man uppträder mot och söker förekomma 1. stäfja
sirrlärornas spridande »; — »irrlärornas spridning» är ett
full-bordadt faktum, ett ledsamt förhållande, som man söker
af-hjälpa.
»Utgjutandet af blod, af tårar, af vatten ur ett kärl»
säges helt allmänt, vanligen med tanke på den handlande
personen. — *Blodutgjutning» (t. ex. i hjärnan) säges helst om
ett fysiologiskt förlopp 1. dess resultat. — Blodsutgjutelse är
ett uttryck, som företrädesvis tillhör den högre stilen och i
regeln uppfattas mera oegentligt 1. bildligt (= det att döda
många medmänniskor). För öfrigt har utgjutelse fått den
speciella betydelsen »affektfullt uttalande».
Böjandet af en gren, af ett barns vilja, alltså lika väl
om osinnliga som om sinnliga föremål; — böjning däremot
kan visserligen brukas ss. nom. act. (t. ex. i knäböjning), men
väl knappast om osinnliga föremål; däremot har böjning ofta
fått en själfständigare användning, t. ex. »den fina böjningen
på hennes näsa»; — böjelse kan numera knappast räknas
ss. nom. actionis till böja (sig) el. böjas, »ha böjelse för»
motsvarar snarast »vara böjd för».
<3 Det kunde vara af intresse att anställa flera jämförelser
mellan olika slags verbalabstrakters inbördes förhållanden,
och det är möjligt, att åtskilliga karaktäristiska särdrag kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
