Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long 1879-1881
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
under de senaste tre veckorna hade de lefvat på mycket
knapp ranson och icke någon gång varit i tillfälle att äta sig
fullständigt mätta.
Den 12 september på morgonen lemnade de Semenoffön,
hållande kurs SSV på Lenaflodens delta. Vinden var hård
nordost, som under dagens och den följande nattens lopp
friskade i till fullständig storm, åtföljd af en med hänsyn till
båtarnas belastning ytterst svår sjögång. Det var en i
expeditionens historia mycket betydelsefull dag. Danenhowers
skildring af hvalbåtens färd talar om sådana ytterliga
svårigheter och ansträngningar, som kräfva en sjömans hela
själsnärvaro, uppmärksamhet och uthållighet. Ungefär halfvägs
mellan Semenoffön och kap Barkm, Lenadeltats nordligaste
punkt, skildes båtarna åt. De Long med l:sta kuttern tog
vägen till Lenadeltats nordvestra sida, der han med sina män
lyckades landstiga den 17 sept. i närheten af Sagasta; Melville
med hvalbåten stälde färden till Lenadeltats östra sida, der
han med sitt parti inlopp den 16 sept. på morgonen i en af
deltats östra armar; 2:dra kuttern åter, under Chipps befäl
och med sammanlagdt 8 man, har efter skilsmässan från de
två andra båtarne aldrig hörts af, den har helt säkert kantrat
och gått till botten med man och allt under den svåra
stormen.
Under stormen hade hvalbåten blifvit förd långt mot
öster. Trots det ihållande dåliga vädret stäldes derför kursen
den 13 sept. åt vester, för att om möjligt uppnå den af
De Long bestämda mötesplatsen, kap Barkin. Efter tjugufyra
timmars färd, som icke var utan all fara för båtbesättningen,
törnade hvalbåten den 14 sept. på grund, utan att land
nå-gonstädes kunde skönjas inom synkretsen. Himlens utseende
var icke af den beskaffenhet, att den medgaf en
positionsbestämning; följaktligen sväfvade Melville i fullkomlig ovisshet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
