- Project Runeberg -  Minnen från Vegas färd och dess svenska föregångare jämte en kortfattad framställning af Nordostpassagens historia och den amerikanska Nordpolsexpeditionen under De Long /
296

(1890) [MARC] Author: Anton Julius Stuxberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vegas färd 1878-79 - 8. Från Pitlekaj till S:t Lorensviken. Nunamo

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mötte vi spridda drifismassor, som kommo söder ifrån, och
här och der sågo vi den vackert tecknade sälarten Phoca
nautica, en form som har sitt egentliga tillhåll i Berings haf,
men äfven går norrut genom Berings sund, i vester
åtminstone så långt som till Serdtse Kamen och kanske ända bort
till Koljutschinviken. I Lorensvikens mynning var den
nybildade vinterisen nyligen bruten, stora isflak fördes genom
strömsättningarna ut till sjös, men i vikens botten låg ännu
fast is. På de brantaste sluttningarna mot hafvet såg man
ännu en flere fot mäktig snöfot, men slättlandet och höjderna
der innanför voro snöfria och till största delen klädda med
en växtlighet, som måste kallas ovanligt rik och yppig i
förhållande till den, som vi lemnat några dagar förut vid det
knapt halfannan breddgrad (d. v. s. 15 svenska mil)
nordligare belägna Pitlekaj. Kring tältplatsen såg man vackra,
röda fält af en ytterst frodig Primula, och stenrösen på
bergens sidor voro ända till sju å åtta hundra fots höjd prydda
med Rhodiolor, Anemoner, Saxifragor, Spirasor, Pedicularis,
Artemisior, Salices, Potentillor, Aconiter, Antennarior och
doftande Ledum palustre. Vi tillbragte en angenäm och
lärorik dag vid Lorensviken. Det kändes ganska varmt i solen,
ehuru temperaturen i skuggan icke steg till mer än + 7°,i C.
Botanisterna gjorde vackra fynd till lands, och zoologerna
hade likaledes skäl att vara nöjda med sina byten på det
torra. Deremot gåfvo draggningarna invid stranden icke
synnerligen mycket, ty grundvattensfaunan här var lika arm och
enformig som längs hela Sibiriens Ishafskust. Någonting för
jägarne alldeles nytt var jagten på några pipharar (Lagomys
hyperboreus), som skyndade fram här och der i stenrösena.

Infödingarna vid Nunamo — så är namnet på byn, som
ligger på norra stranden af Lorensviken — äro
otvifvel-aktigt tschuktscher, ty derom vitna både deras grafskick och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:10:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegasfard/0312.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free