Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utomordentligt tappra och särdeles dugliga krigare, är denna fiendskap
alldeles icke att förakta. De under den mördade du Fresne’s befäl
stående fartyg behöfde några vackra träd för att använda till nya master;
den närmaste officern i befälet, kapten Crozet, gick derföre i land för
att söka skaffa sig sådana, och han var då naturligtvis försedd med
tillräckligt stark eskort, sedan han lärt känna den fiendtliga stämningen. Flera af
de inföddas förskansningar måste intagas; dessa voro fästen försedda
med pallisader, bakom hvilka ställningar voro uppresta, som lemnade
de stridande tillfälle att utsända pilar och spjut högt öfver
pallisader-na, men de kunde dock icke hålla stånd mot Européernas eldvapen.
Då försvararne voro drifna bort från sin upphöjda ståndpunkt, närmade
sig matroserna med yxor och höggo in på pallisaderna; det första träd
som föll, förmådde höfdingen att genast träda ut i den sålunda
uppkomna luckan och med sitt spjut såra och fördrifva de arbetande
matroserna; han vek icke från platsen, förrän han träffad i bröstet
nedföll, men blott för att lemna plats* åt en annan, som nu öfvertog
befälet. Först då 7 af de tappraste männen på detta sätt fallit, drogo
sig de öfriga ur forskansningen och flydde till skogen.
Då man trängde vidare in i hyddorna, fann man i en af dem
hjer-nan efter en stekt menniska och på ett stekspett ett stycke
mennisko-lår. Dessutom berättades af en matros, som beledsagat du Fresne och,
dold i ett snår, hade undkommit mördarne, att han varit ögonvittne till
huru samtlige de hvita, ännu vid lif, hade blifvit uppskurna och
inelf-vorna uttagna, samt att de derefter blifvit sönderstyckade och stekta.
Från denna tid vet man endast att omtala uppskakande händelser.
Hvarje fartyg, som der lade till, hade att beklaga sig öfver förlusten af
några män, men man måste tyvärr erkänna, att nästan alltid de
hvitas brutalitet framkallade dessa ogerningar. Så skickades t. ex. af
kapten Fourneaux från »Adventure», tio man i land, för att hemta
lifsme-del, och anföraren begynte sina underhandlingar dermed, att han lät
skjuta på folket för att fördrifva dem, emedan han trodde att de icke
skulle hålla stånd mot eldvapen; men detta var likväl förhållandet, och
dä matroserna skjutit bort sitt krut och infödingarne märkte detta, föllo
de öfver och mördade dem.
Ar 1809 hade man redan på mångahanda sätt trädt i förbindelse
med Ny-zeeländarne; några af infödingarne hade till och med varit i
England, bland dessa äfven sonen till en konung på den norra ön Tara,
som man vanligen äfven kallar konung Georg. Då den unge mannen
ombord på skeppet »Boyd» år 1809 vände till sitt hemland, önskade
kaptenen att han skulle förrätta matrostjenst, emedan han icke betalade
för sin öfverfart»; men ynglingen, som var stolt öfver sin rang och visste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
