Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
spetsade, med hullingar försedda och med ett snöre fastade stycken af
något tungt trädslag; träffas djuret deraf, så kan det ej befria sig
deri-från, det uppdrages med snöret och tjenar vilden till föda underen dag,
och dess beklädnad användes iifven om vintern är i annalkande; men
så länge hvarken regn eller kylig väderlek försoraka något bekymmer,
kastar man bort skinnet.
Med stor skicklighet klättrar detta folk upp i träd af en tjocklek,
som fullkomligt hindrar dem att kunna räcka om det med händerna.
De inhugga trappsteg i stammen, klättra upp med tillhjelp af båda
benen och ena handen och använda den andra handen att inhugga ännu
ett trappsteg, på hvilket sätt de fortskaffa sig allt högre och högre, till
dess de uppnå det mål de föresatt sig.
Sågen var för dem ett fullkomligt obekant instrument och sättet,
hvarpå de försökte begagna den, var ganska lustigt. Sedan några
infödingar af engelska matroser blifvit underrättade om dess bruk och
sättet att föra den, steg en inföding med sågen upp i ett träd, satte sig
grensle öfver en gren och sågade på densamma allt livad han förmådde
till dess han, till sin icke ringa förundran föll hufvudstupa ned på
marken; en scen, som lärer upprepats i hvarje koloni, der infödingarne icke
ännu hade lärt känna sågens verkan.
Det tillhör hustrun, som alltid gör sin man sällskap på jagt, att bära
de fångade djuren. Då detta folk ömsar vistelseort, bär hustrun
lifs-förnödenheterna om halsen, det yngsta barnet på ryggen, det dödade
villebrådet i ena handen och i den andra en brinnande gren af
gummiträdet, som skall tjena till att dermed upptända eld på det nya ställe,
der de slå sig ned; ty de förstå icke att på annat sätt åstadkomma eld.
Under marschen går mannen i spetsen, bärande alls ingenting annat än
sina* vapen; efter honom följer hustrun med sin börda, som vi förut
be-skrifvit, sedan komma barnen ordnade efter storleken och alla gå i en
rad eller i så kallad gåsmarsch. Ogonskenligen härleder sig detta deraf,
att de frukta för krälande maskar och ormar; der den förste gått, går
den andre fullkomligt säker, ett påstående, som bröderna Schomburg i
Guyana för öfrigt skulle vederlägga, emedan en olycklig ung inföding
derstädes, den sista af sju personer, fick tvenne dödliga bett af en orm,
förbi hvilken alla de andra kommit oskadde. Man tror för öfrigt, att
de amerikanska infödingarne gingo i denna gåsmarsch, för att dölja huru
många de voro. Denna orsak gäller icke för infödingarne å Nya
Holland, ty de lefva icke såsom Amerikanerna i krig med hvarandra.
De tycka mycket om fisk, företrädesvis ål, hvilken de veta att fånga
på ett eget sätt. Alla, som höra till ett hushåll, begifva sig beväpnade
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
