- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
191

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

är har. svår att komma åt, emedan lian med sin breda tass
sönderbryter den starkaste lans. Derföre gå vanligen två man samtidigt på jagt;
den ene angriper björnen från venstra, den andre från högra sidan; och
under det han vänder sig mot den ene och vanligen beröfvar denne sitt
vapen, stöter den andre från andra sidan sitt spjut emellan hans refben.
En sådan tilldragelse medför alltid en fest för hela byn.

Vargen, som är en farlig fiende för deras hjordar, fånga de särdeles
slugt. De inveckla två eller tre korta fiskbensstycken med skarpt
tillspetsade ändar i ett litet nystan, som begjutes med vatten, hvarefter det
snart öfverdrages med en isskorpa; nu genomskära de tråden, som
förvandlar fiskbenen till ett nystan, och invecklar detsamma i mycket tunna
späckremsor.

Derefter lägges nystanet i vargens väg, som vid sin återkomst till
kulan finner och uppslukar detsamma.

Inom få sekunder upptinar isen i vargens mage och de af den förra
sammanhållna fiskbenen breda ut sig, genomborra magens väggar och
förorsakar att rofdjuret dör under de förskräckligaste qval.

Med någon annan fångst än denna sysselsätta sig icke de bofasta
Tschuktscherna, men väl jägarne, som göra vesslan, den svarta räfven,
haren, sobeln, hermelinen, ekorren, och sjöuttern till föremål för sin
förföljelse.

Det förnämsta bland alla pelsdjur är otvifvelaktigt sobeln, som är
ungefärligen af mårdens storlek, till och med mindre, men af helt annan
färg, nemligen glänsande svart. Håren äro långa och täta, samt bilda
ett atlasglänsande täcke öfver den bruna pelsen, som är sammetsmjuk
och ganska värmande. Synnerligt högt värderas de täta svarta skinn,
på hvars yttre glänsande hår ofta visa sig silfverhvita spetsar. Hvad
våra körsnärer nu kalla sobel, är vanligen trädraården; sobelskinnet
kommer aldrig till oss, körsnären må säga hvad han vill. Ett vackert
sobelskinn kostar redan i Kamschatka och Ochotsk 40 silfverrubel-(I
rubel = 2 Rdr 84 öre); kommer det en gång till Moskwa, så betalar man
det gerna med 80 å 90 rubel, och i Petersburg kostar det häiften mera.
Hvem har här råd att köpa ett sådant pelsverk ? En stor pels, fordrad
med sobel, skulle åtminstone kosta 10,000 Thlr (1 Thaier = 2 Rdr G7 öre);
den som under vintern bär en sådan 10 gånger — oftare lär det väl
icke behöfva ifrågakomma i mellersta Europa — skall för detta nöje
hvarje gång betala 50 Thaler. Så mycket utgör räntan af kapitalet,
oaf-sedt att detta i sitt värde årligen minskas minst 5 procent, och alltså
går förloradt på 20 år.

Så behöfvcr naturligtvis icke en rik ryss räkna; dock finner man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free