- Project Runeberg -  Pittoresk beskrifning öfver jordens kända länder och folkslag /
138

(1862) [MARC] Author: Carl Gottfried Wilhelm Vollmer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

år, så att hafvet är öppet. Cap Victoria-sundet är något öfver 20 mil bredt
och ganska farbart; men från det öppna hafvet hopar sig en sådan massa
is der tillsammans, att man kan verkställa genomfarten blott genom att
drifva med packisen, hvaremot öster ifrån Williams-ön en långt mindre
farlig kanal, James Ross-sundet, förer omkringön, hvilket sund Franklin
icke beseglade, emedan enligt John Ross’ uppgifter King Williams ö icke
skulle vara en ö, utan ett fast land sammanhängande med Amerika.

På denna väg är således foreningsbandet knutet mellan de från
Beh-ringssund gjorda upptäckterna på norra kusten af Amerika och det öhaf
som man ifrån öster befor. Parrys upptäckter räcka så långt i vester och
Franklins samt Richardsons så långt i öster, att de båda gå in på
hvarandras område. Derigenom att Franklin for in i Yictoriasundet, fann
han verkligen denna föreningspunkt och han skulle lyckats på sin färd
och hafva återvändt genom Behringssund, såvida han icke farit vestligt,
utan östligt om King Williams ö. Mac Clintock är således den som
funnit den rätta vägen, om också icke färdandes på fartyg. För
geografien är saken nu ett faktum och den länge sökta genomfarten funnen;
det är till och med otvifvelaktigt att det gifves flera vägar, men lika
otvif-velaktigt är att hela upptäckten för skeppsfarten icke har den ringaste
vigt; ty under loppet af en sommar kau resan icke’ verkställas, och vill
man använda två somrar med den deremellan liggande 10 till 11 månader
långa vintern, så har man icke inbesparat någon tid, utan förspillt
hälften mera, än om man rest omkring Goda Hoppsudden, oafsedt att
denna väg är långt mindre farlig och besvärlig, långt mindre kostsam.

Sedan de utsända expeditionerna återvändt till fartygen, blef allting
forberedt för deras återvändande till Europa, men först den 19 Augusti,
sedan hafvet redan öfver en månad varit fritt från is, tillät vinden, som
dittills legat emot land och hotat med skeppsbrott på de klippiga
kusterna, deras afresa. Tjugu dagar varade resan genom labyrinten af
kanaler, som dels voro fulla af, dels fria från is. Den 29 Augusti låg Fox
vid Grönlands kust, landsatte der sina Eskimåer och vände nu tillbaka
till England, der fartyget den 21 September ankrade vid Portsmouth.
Mac Clintock skyndade genast till London, för att inställa sig inför
amiralitetet, och bragte få dagar derefter med sig tillbaka den arktiska
medaljen.

Så är då med upptäckandet af de sorgliga lemuingarne efter
Frank-linska expeditionen det stora kapitlet om undersökningarne af Amerikas
nord slutadt. En genomfart finnes, men man kan icke begagna den; den
Franklinska expeditionen är återfunnen, men hvad man fann, var lik och
skeppsvrak.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:06:20 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vcgwpitto/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free