Betraktelser öfver växtens bygnad och lif. / 48 (1875) Author: Fredrik Wilhelm Areschoug Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kolsyre-absorptionen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

berömde Boussingault, enligt hvilken kolsyre-absorptionen är
större genom bladens öfre sida än genom den undre, oaktadt
klyföppningarna äro talrikare på den senare samt ofta helt och
hållet saknas på den förra.

Det måste sålunda utan tvifvel hos växterna finnas vissa
inrättningar, genom hvilka kolsyran åtminstone med delvis
uteslutande af luftens öfriga beståndsdelar kan vinna inträde i deras
väfnader. Det har slutligen också lyckats fysiologerna att visa
huru därvid tillgår. Äfven vid denna process tages
cellmembranens verksamhet i anspråk. Den öfverhud, som betäcker
växternas för luften, utsatta yta, består nämligen af celler, hvilkas
membraner äro tämligen tjocka (bild 17) och utgöras af en

Bild 17. Tvärsnitt genom ett parti af barken hos ett träd. Öfverhudscellerna, e, liksom de närmast under dem liggande barkcellerna äro mycket tjockväggiga.

metamorfoserad cellulosa, som till
sammansättning och öfriga egenskaper
öfverensstämmer med kautsju. Tunna
hinnor af detta ämne besitta
egenskaskapen att med större hastighet
genomsläppa kolsyran än luftens öfriga
beståndsdelar. Om den hastighet,
hvarmed kväfvet genomsläppes, betecknas
med 1, så är syrets hastighet = 2,556
och kolsyrans = 13,558. Enligt
fransmannen Barthélemy eger ett liknande
förhållande rum med
öfverhudscellernas membraner. Kolsyran genomtränger
dessa med 13 till 15 gånger större hastighet än kväfvet gör och
6 till 7 gånger större än syret. Därjämte finnes ej sällan under
själfva öfverhuden en eller flere rader tjockväggiga celler,
hvilkas membraner utmärka sig genom samma egenskaper (bild
17, e), så att växtytans absorptionsförmåga för kolsyran
ytterligare stegras.

Det ligger i sakens natur, att vi ej kunna hafva någon
säker kunskap om det kemiska förloppet i växtens inre vid
kolhydratens uppkomst af kolsyra och vatten. Att döma af
jämförelsen mellan den kemiska sammansättningen af kolsyran

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>