Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på qvällen, hvilket gifvit upphof till hennes engelska namn
daisy (egentligen day’s eye, dagens öga); sä är den pä våra
backar vanliga Hieracium Pilosélla utslagen ungefär från kl.
8 f: m. till 2 e. m., den lika allmänna Lepigonum rubrum
från kl. 9 f. m. till 3 e. m., den vanliga maskrosen (Taratvacum
officinale) från kl. 5—6 på morgonen till ungefär middagstiden,
Leontodon aiictumnale från kl. 6—8 f. m. till samma tid på
aftonen o. s. v. Tidigast vaket är det på våra ängar och backar
vanliga bockskägget (Tragopogon pratensis), som utbreder sina
blommor redan kl. 3—4 på morgonen, men också af engelska
allmogen erhållit det betecknande namnet »John-go-to-bed-at-noon»,
emedan det redan omkring kl. 12 går till hvila. Bland de
senast vakna kunna vi däremot anföra stjärnliljan
(Ornithogalum umbellatum), som af fransmännen benämnes »la dame
d’onze heures», emedan hon först omkring kl. 11 f. m. öppnar
sin blomkalk. Andra åter — om ock färre till antalet —
spela samma rol i förhållande till sina blomsterkamrater, som
ugglor och flädermöss till de flesta andra djurarter, ity att de
öppna sig först mot aftonen och mot dagens inbrott åter sluta
sig. Med tillhjälp af alla dessa förhållanden ansåg sig Linné
kunna bilda ett Horologium Florce eller »blomster-ur» och
förklarade, att man med dettas tillhjälp »må kunna på villa
marken säga så noga tiden som af något ur». Visserligen lära
fältarbetarne i England använda nyssnämnda »John-go-to-bed»
såsom rättesnöre för sin middagsrast och spisning, men för
öfrigt torde vara rådligast att ej alt för mycket förlita sig på
säkerheten i detta blomster-urs gång. Denna tyckes nämligen
vara ej obetydligt beroende af årstiden, dagarnas längd,
himlens utseende o. s. v. Då dessa periodiska förändringar i
kronbladens ställning uppenbarligen bero på förändringar i
temperaturen eller solljusets styrka, måste naturligtvis äfven
olikheter visa sig i tiden för de periodiska rörelsernas inträdande,
alt eftersom ett nordligare eller sydligare läge förändrar tiden
för solens upp- och ned-gång.
Flertalet af dessa med periodiska rörelser utrustade blom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
