Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Det elektrifierade Sverige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
liten motor, som kan användas att förrätta diverse sysslor
såsom att klyva ved, skära hackelse, tröska säd etc." Liknande
upplysningar ingår vid denna tid från olika delar av landet.
De varslar om att det nya århundradet kommer att gå i
elektrifieringens tecken även på landsbygden. På 1910-talet börjar
utvecklingen gå fortare, och under det första världskriget, när
fotogenbristen hotade med det en gång övervunna
vintermörkrets återkomst, forcerade man elektrifieringen nästan över
förmåga. År 1923 gjordes en undersökning av
landsbygdselektrifieringens omfattning. Man tog reda på hur stor del av den
odlade åkerarealen som tillhörde lantgårdar med elektrisk
ström. Det befanns vara 40 procent för hela riket. Märkligt nog
kom de nordligaste länen främst, Jämtlands och Västerbottens
län med 67 %. Det beror tydligen på att folket till stor del bor i
stora byar i floddalarna. Lägst kom det vattenfallslösa Gotland
med 1,3 %. Inom den elektrifierade bygden hade man överallt
tillgång till elektriskt ljus, men motorer hade man ännu inte
skaffat sig överallt. En ny undersökning gjordes år 1938, men
då tog man reda på hur många av landsbygdens hushåll som
hade elektrisk ström. Det visade sig vara 90 % av hela antalet.
Det mest framskridna länet var Kopparbergs, där endast 2 %
av hushållen var olektrifierade. I de skånska länen är siffran
också låg, 4—5 %, men i Västerbottens och Norrbottens län
14 %, vilket visar att det finns stora områden längst i norr där
elektrifieringen blir för dyrbar. Gotlands landsbygd är
fortfarande till 62 % utan elektrisk ström.
I stort sett kan man alltså säga att den svenska landsbygden
är elektrifierad. Den elektriska lampan lyser upp både bostäder,
stall och lagårdar. Den elektriska motorn har flyttat in i
gården som den nya tidens tomte, ständigt villig att hjälpa till
med olika arbeten. Hästen, till vars ära ordet hästkraft en
gång bildades, har fått en ny arbetskamrat, och den svenske
bonden har fått en ny uppsättning av smidiga, tjänstvilliga
hästkrafter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
