Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Järnet - De mellansvenska gruvbygderna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Järnet
ling. För att transportera malmen från Kristineberg till Boliden
har man byggt en linbana, som är 96 km lång och sannolikt den
längsta i världen.
De mellansvenska gruvbygderna
De mellansvenska järnmalmsförekomsterna sträcker sig från
Uppland genom Västmanland och södra Dalarna in i östra
Värmland. De bildar ryggraden i den stora kulturgeografiska
provins som kallas Bergslagen, gruvornas, hyttornas och
bergsmännens gamla bygd. Här ligger malmen utspridd på ett helt
annat sätt än i Norrland. Här bryter man inga millioner ton,
utan här är en årlig brytning av hundratusen ton relativt mycket.
Det enda undantaget är det unga gruvsamhället Grängesberg.
Det var där som man började bryta malm för export. I slutet
av 1880-talet började malmtågen gå till Oxelösund, och
Grängesbergs samhälle växte hastigt. Nu har det omkring 6 000
invånare. Annars är de mellansvenska gruvsamhällena små.
När gruvdriften började uppstod det i regel ingen bebyggelse
vid själva gruvorna, eftersom malmen bröts av bergsmännen
som bodde vid hyttorna. Med tiden blev det dock nödvändigt
att ha särskilda arbetare för malmbrytningen, och då uppstod
en gruvbebyggelse, som kunde vara mycket primitiv. Eftersom
skogen behövdes för eldningen i gruvan fick bostäderna ofta
byggas av sten och jord, en underlig paradox i det stora
skogslandet. Nu är den tiden lyckligtvis förbi. Något större antal
arbetare behövs emellertid inte i en gruva av den
mellansvenska storleksordningen. Typiska för dessa trakter är
gruvsamhällena med 500 invånare eller något mera, t. ex.
Danne-mora i Uppland, Striberg och Stråssa i Västmanland,
Idker-berget, Blötberget och Lekomberget i Dalarna, Persberg och
Långban i Värmland.
Vid ett vanligt svenskt gruvfält ligger arbetsplatserna djupt
under jorden. Det som man ser ovan jord är egentligen bara en
tornliknande gruvlave, ett maskinhus och ett anrikningsverk,
240
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
