Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 12. Järnet - Järnet bryter bygd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
På 1860-talet bröt man i Sverige omkring en halv million ton
järnmalm årligen. På 1890-talet hade brytningen stigit till
omkring 2 millioner ton. Då hade exporten börjat från
Grängesberg. I början av 1900-talet steg brytningen snabbt till 5
millioner ton. Då hade de stora norrbottniska malmfälten börjat
bearbetas. Om vi sen stannar vid 1937, så bröt man det året
nära 15 millioner ton, varav ungefär 11 millioner i Norrbotten
och 2 millioner i Grängesberg. Av den brutna malmen användes
1 million ton eller något mera till framställning av tackjärn i
de svenska masugnarna, resten exporteras. Med den nuvarande
brytningen räcker våra svenska järnmalmer åtminstone ett par
hundra år.
Att vi exporterar de fosforhaltiga malmerna i stället för att
förädla dem inom landet beror på att vi inte har något annat
inhemskt bränsle än det dyrbara träkolet. Man kunde
naturligtvis frakta hit stenkol. Men det är billigare att transportera
malmen till bränslet än tvärtom. Det är av den anledningen
som de största järnverken både i Europa och Amerika ligger
nära stenkolsfälten. Därjämte är det en stor fördel för sådana
länder som England och Tyskland att deras stenkolstillgångar
har ett centralt läge i tätt befolkade trakter. Våra största
malmfält ligger däremot i den bebodda världens periferi. Det är
troligt att vår järnhantering ännu länge kommer att ha denna
paradoxala dubbelhet i sitt väsen, som består i att vi å ena
sidan exporterar stora mängder fullkomligt oförädlad råvara
och å andra sidan hyser en stor utomordentligt högt uppdriven
förädlingsindustri. Det ena betingar för resten det andra. Vår
malmexport har tillfört landet stora inkomster, som har gjort
det möjligt att bygga ut vårt järnvägsnät och vår järnindustri
i ovanligt snabb takt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
