Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Skogen och vad den ger - Riksskogstaxering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skogen och vad den ger
Det svenska folkets sätt att utnyttja skogen har under
tidernas lopp undergått oerhörda förändringar. I långa tider tog
man bara husbehovsvirke och bränsle ur skogen, och i övrigt
använde man de stora skogsmarkerna till bete åt kreaturen
och till djurfångst. I början av nya tiden blev skogen den stora
bränsleleverantören till järnhanteringen. Det var då som de
svenska skogarna började dofta av milrök. Slutligen kom
1800-talet med en stigande svensk trävaruexport, med ångsågar,
massafabriker, nya industribygder, nya svenska erövringar på
världsmarknaden, ny värdesättning av skogstillgångarna, nya
normer för skogsvård och skogshushållning. Skogen har hela
tiden varit densamma. Det är människan som har ändrat sig.
Hennes uppfinningar, nya resurser och ökade behov har skapat
nya former för skogshantering. Den svenska skogens historia
är en viktig del av den svenska kulturhistorien, och i
skogsbrukets ståndpunkt återspeglas människans egen kulturnivå.
Riksskogstaxering
Hur mycket skog finns det i Sverige? Frågan är lätt att ställa
men ingalunda lätt att besvara. Den innefattar egentligen en
lång rad av frågor: hur stor yta är skogbevuxen, hur fördelar
sig de olika trädslagen, hur stora virkesmängder finns det i
skogen, hur snabbt sker tillväxten, o. s. v. Det första pålitliga
svaret på alla dessa frågor har getts av den stora
riksskogs-taxeringen. Den tog sju år, nämligen 1923—29. Ändå
undersökte man visst inte alla träd, ty det skulle ta oändligt
mycket längre tid, utan man gjorde ett representativt urval. Inom
raka bälten av tio meters bredd räknade och mätte man
samtliga träd. Avståndet mellan bältena växlade från 20 km i de
nordligaste landskapen till 1 km i de sydligaste. På 180 000
provträd gjorde man särskilt noggranna undersökningar, tog
borrprov, mätte årsringarna, barkens tjocklek o. s. v. Låt oss
se, hur riksskogstaxeringen besvarade den första frågan, den
som gällde skogsarealen. Svaret ges i följande tabell.
203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
