Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. Jorden och vad den ger - Åkern och bygden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jorden och vad den ger
berättar om missväxtår, svält och umbäranden. Men i det stora
hela har det gått framåt. Generationers samlade arbete i
förening med den nya tidens tekniska förbättringar och
vetenskapliga forskning har gett Sverige en hedrad ställning bland
världens jordbruksländer.
Åkern och bygden
De stora geografiska kontrasterna inom Sverige framträder
knappast någonsin så starkt som när vi undersöker hur stor
del av den svenska marken som under odlingens gång har
förvandlats till åker. Vi kan börja med att ta några exempel från
statistiken. Jordbruksräkningen år 1937 har gett oss utmärkt
siffermaterial, som egentligen är rikare på åskådlighet och
spänning och liv än någon bonderoman. Arealuppgifterna
upplyser oss om hur mycket åker, äng, skog och annan mark det
finns i varje svensk kommun. Med lite fantasi kan man då lätt
föreställa sig hur det ser ut i varenda liten del av hela landet.
Låt oss först se på en kommun från den mest uppodlade
skånska slättbygden. Vi tar Södra Åby i Vemmenhögs härad. Av
kommunens 1 359 hektar är 1 315 åker och 44 "övrig mark",
alltså byggnadstomter, gårdsplaner, vägar o. d. Skog eller äng
finns inte. I denna skånska kommun är alltså 97,5 % av arealen
åker. Längre finns det inga möjligheter att komma. Därifrån
förflyttar vi oss till Jukkasjärvi kommun i Norrbotten. Den har
en väldig yta, 1 318 110 har, men därav är endast 859 har åker.
Det gör 0,065 °/o, två tredjedelar av en tiondels procent. För att
få ett exempel mellan ytterligheterna kan vi på måfå ta en
östgötakommun, Stora Åby, som på en landareal av 10 308
hektar har 1 847 av dessa, eller ungefär 18 °/o, uppodlade till
åker. Inom ett och samma landskap finns det naturligtvis inte
fullt så stora kontraster, men motsättningarna kan bli
betydande nog. Inom Värmland har vi t. ex. Väse med 33 °/o och
Norra Finnskoga med 0,5 °/o åker.
Det är uppenbart, att vårt lands fortskridande uppodling har
haft en mycket olika verkan på landskapsbilden. I vissa fall
J66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
