Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Östergötland af Johannes Sundblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nerhet den senare, innesluta Östergötlands vackraste bygder. »Den mellan Rimforsa och Målbäck
påminner» — säger en ressbeskrifvare — »om de tjusande trakterna i Schweiz och Luzern och om vägen
till Meyringen.» Öfver trakten kring Sommen ligger ett djupt vemod, då Kindabygden åter har ett visst
mys i minen. Hon har mera af Östergötland i sig, då den förra, utgörande Ydre härad, nästan är en
Smålandsbygd.
I den skålformiga fördjupningen mellan dessa båda sluttningar utbreder sig den fruktbara
Östgöta-slätten. Man får dock ej taga henne för en sammanhängande sådan från Vettern till Östersjön.
Egentligt slättland har man blott omkring Skeninge och Vadstena samt mellan Bråviken och Slätbaken, det
så kallado Vikbolandet, hvilket dock utgör en från det öfriga Östergötland frånskild trakt.
Gränsskil-naden utgöres nämligen af en utgrening af den landtås, som skiljer Kalmar län från Östergötland. Det
hvilar på urbergsformationen, då den egentliga östgötaslätten, långs utmed Motala Ström från Vadstena
framemot Linköping, ligger på flötsberg, hvilka dock sällan träda i dagen. I norr går gränsen för det
egentliga sädeslandet utmed Motala Ström och södra kanten af Borens, Roxens ooh Asplångens bäcken.
Mot söder åter utgöres den af landsvägen, som går mellan länsgränsen mot söder samt derifrån på båda
sidor om vägen ända till Linköping. Här afsmalnar dock slätten, i det att skogsbygden mot söder går
ända intill staden. Öster om denne vidgar den sig åter, men något egentligt slättland finnes dock icke
vidare; det är ett mellanting mellan detta och skogbygd. Åkerbo och Memmings härader mellan
Linköping och Norrköping kunna dock i afseende på fruktbarhet räkna sig till slättbygden, fastän de icke
kunna mäta sig med Vadstenatrakten. Äfven Skärkind och norra delen af Hammarkind kunna räknas
till provinsens fruktbaraste delar.
Sådan är Östergötlands ytbildning, sedd i stort. Här som annorstädes har hon haft ett afgörande
inflytande på valet af hufvudnäring, hvilken i sin ordning gifvit pregeln åt folklynnet. Östergötland har
genom landets beskaffenhet hufvudsakligen varit hänvisadt åt jordbruket, och då detta varit gifvande,
har det skapat välmåga med dennas vanliga följeslagare, stolthet och sjelfgodhet. Östgötabonden tänker
nog ännu i dag: »jag är östgöte, Gud vare lof!», om han också ej öppet utsäger det. Detta dock egentligen
på slättbygden; i gränshäraderna märker man väl närheten af andra folklynnen, såväl smålänningens som
nerkingens. Men äfven slättborna ha ej skäl till samma sjelfbelåtenhet som i forna dagar:
öfverspekula-tion och ett öfverdådigt lefnadssätt hafva minskat välmågan; dock torde ställningen bland de mindre
hem-mansegarne öfverhufvud vara god. Storbönder af gammalt skrot och korn finnas emellertid ännu i Öster-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
