Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. Etnopolitiska problem II. Rasproblem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvar för sig. Då märkes först att vi icke funnit
England i dessa räkningar, mera än på kärandens
sida i den sväfvande arabiska frågan. Det står fritt
från synder mot nationernas enhet. Själft nationellt
samladt på sin ö, har det i väldet haft rum nog att
samla dem på. Desto större och flera äro i detta
välde försyndelserna mot nationers frihet, och den
irländska, buriska, egyptiska, indiska frågan äro utan
tvifvel dräktiga med stora bekymmer för England
ännu; men dess liberala förvaltningssystem har
hittills burit det tämligen oskadt öfver sådana
svårigheter, och i världskrigets motivflätning ha de icke
spelat mycken roll (jfr dock nedan s. 131 f.).
Frankrike uppträder som kärande mot
Tyskland i Elsassfrågan, och borde svara mot Italien i
Savoyen, men har icke blifvit åtaladt. Tyskland
svarar i Elsass och Posen (för att här icke särskildt tala
om Nordschleswig). Italien kärar mot Österrike
i Trento och Triest. Ryssland svarar mot
Rumänien i Bessarabien, har sak mot Turkiet i Armenien
och mot Ö. U. i det ukrajnska Galizien samt är
engageradt i polska frågan jämte Ö. U. och Tyskland.
Österrike-Ungern slutligen svarar mot Italien
i sydväst, mot Serbien i söder, mot Rumänien i sydost,
mot Ryssland i öster och på visst sätt äfven mot Polen
i nordost.
Det faller nu genast i ögonen, att Ö. U. är den mest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
