Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oändlighetsbegreppet inom kosmogonien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hafsbottnen. För denna tid fordra de en längd af om-
kring 1000 miljoner år, medan tiden för människans upp-
trädande på jorden uppskattas till omkring 100000 år. Af
denna anledning uppstod, särskildt i England, en häftig
strid mellan geologer och fysici, hvarvid likväl åtskilliga
fysici ställde sig på geologernas sida. Såsom naturligt
var, utföll striden till de senares förmån, då de stödde
sig på positiva uppgifter, medan deras motståndare huf-
vudsakligen anförde det negativa skälet, att de ej visste
hvarifrån solen under dessa förhållanden skulle ha tagit
sin energi. Denna fråga har jag sökt belysa genom hän-
visning på det förhållandet, att de kemiska processernas
förmåga att utveckla värme är desto större, vid ju högre
temperatur de försiggå. Låt oss exempelvis betrakta de
processer, till hvilka ett isstycke af ett grams vikt är
hemfallet, då temperaturen höjes från exempelvis — 10
grader och uppåt. Vid 0° smälter det till vatten och
förbrukar därvid omkring 80 kalorier, vid 100° fördunstar
vattnet till ånga under förbrukning af omkring 540 kalo-
rier. Vid ännu högre temperatur, omkring 3000 grader
sönderdelas vattenångan i väte och syre med en värme-
förbrukning af omkring 3800 kalorier. Men det vore
orätt att antaga, att de kemiska processerna skulle sluta
vid denna temperatur, därför att vi med våra hjälpmedel
ej kunna komma till så synnerligen mycket högre värme-
grader vid våra försök. Tvärtom är det all sannolikhet
för, att vid ännu högre temperatur vätgasen och Syrgasen
sönderfalla i sina atomer med en förbrukning af 100000
tals kalorier. Nu, säger mången, måste det vara slut med
de kemiska processerna, då ju atomerna ej vidare kunna
sönderfalla. Därpå svarar emellertid vetenskapen nej. Ato-
merna kunna ingå i nya föreningar, hvarvid ofantliga
värmemängder förbrukas. Först för några få år sedan
upptäckte Curie, att radium ständigt utvecklar värme.
Man har sedermera funnit, att radiumföreningar afge he-
lium under utveckling af omkring 2000 miljoner kalorier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
