Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX. Undervisningssättet och öfningarnes gång - Undervisningssättet - Öfningar på ett led - Parlektioner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
206 VÄRJFÄKTNING
beror af lärarens förmåga att intressera och sätta fart i eleverna. Man skall
framför allt akta sig för alt göra fäktningen till en exercis i takt, dervid
formen och det taktiska begreppet försummas för samtidighetens skull. Vid
de samfälda lektionerna skall läraren, så ofta tiden medgifver, särskildt under
den stund då eleverna arbeta på egen hand, taga fram en och en i tur och
meddela enskild lektion.
Den vigtiga principen att icke gå fortare framåt i undervisningen än
att eleven kan följa med är ’svårare att tillämpa vid de samfälda lektio-
nerna, så vida man icke tager de sämsta anlagen till mätare; ty antingen
skola dessa försummas och eleven följa med på fusk, eller skola de bättre
anlagen hållas tillbaka för de sämres skull. Vid den enskilda lektionen
förefinnes ej denna olägenhet. Man skall visserligen hålla strängt på formen,
hvari man aldrig kan bli nog fulländad, men man bör dock ej i början allt
för pedantiskt binda sig deraf, ty då skulle man ej komma långt under de
första månaderna; man får släppa efter något på fordringarne, om det tager
emot, gå vidare, sedan ideligen repetera och derunder nöta in den rätta
formen småningom. Detsamma gäller särskildt om hastigheten, som aldrig kan
bli för stor; man skall först skaffa eleven träffsäkerhet och rörelseform; allt
efter som dessa egenskaper växa, skall hastigheten ökas; ty utan stor hastig
het blir ingen verklig fäktning.
Såsom allmänna iakttagelser vid lektioners gifvande må särskildt påpekas:
Att gardställningen ytterst noga inöfvas från början, hvarvid man bör
eftersträfva god jemnvigt och frihet samt full effacering.
Att vid utfallets inöfvande särskild uppmärksamhet fästes vid bakre
benets sträckning och att bakre axeln bibehålles effacerad, att bakre foten icke
åker samt hälles platt i marken och att främre foten icke flyttas för långt.
Att två appeller ofta inläggas i öfningarne efter en marsch, eller ett
utfall, eller ett gardombyte, för att försäkra sig att kroppstyngden hvilar på
bakre benet.
Att alla anfall småningom, allt efter som färdighet och säkerhet vinnes,
skall ökas i hastighet, så att denna slutligen blir den största möjliga; men
att, detta oaktadt, aldrig fotens flyttning i utfallet får föregå armens sträckning.
Då öfningarne kommenderas, skall takten i kommandot bestämma hastig-
heten i rörelsen, äfvensom uppehållen mellan de olika afdelningarne i en fäkt-
tur. Man skall eftersträfva att äfven vid svårare sammansättningar bibehålla
riktig form och aldrig försumma kroppsställningen eller kroppsrörelsen för
vapenrörelsens skull; gör man detta går man för fort. Man är ej mogen för
svårare sammansättningar med vapnet, om kroppen ej vill följa med i riktig
form. Det-är ej nog alt stöten träffar under en lektion; den riktiga rörelse-
formen, hvarpå skyddet, så väl som fäktningens öfriga lagar grunda sig,
skall alltid noga iakttagas; då blir man farligare sjelf och riskerar mindre
för egen del, vid den fria fäktningen.
Då undervisningen med en afdelning skall börja, uppställes den på ett
led och de första öfningarne blifva således samfälda, på elt led utan vapen,
hvarvid genomgås gardställning, ombyte af gard, appeller, marscher och utfallet.
Derefter repeteras samma öfningar på ett led med vapen, hvarvid tillkommer
värjans (florettens) konstruktion och benämning af dess delar, värjans hållande
ete.- Med denna öfning kan äfven förenas undervisning i de fyra paraderna
allt på ett led, utan motståndare, samt handledsrörelser för att mjuka upp
handleden.
Sedan dessa grunder blifvit genomgångna, börjar parlektionerna, hvarvid
om möjligt hvarje elev undervisas enskildt, annars så få par som möjligt åt
gången, ej gerna fler än två par samtidigt. Härvid genomgås först gardlägena
(engagementerna) och gardafståndet, hvarjemte linierna förklaras; sedan öfver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
