Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII. Finter (låtsade stötar) - Sammansatta finter - Två finter och utfallsstöt - Tre finter och utfallsstöt - Medelbara finter - Battut och sträckning såsom fint - Brisé och sträckning såsom fint
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÅRJFÅÄKTNING 109
parerar mitt degagementdoublé med kontra och möta
till ett degagement, hvarigenom anfallet doublera-deg
om han parerar degagera-coupera mötande, så lägg
hvarigenom anfallet degagera-coupera-deg
att -göra finterna omvexlande fast
Exempel och närm
227. lIsstöt (anfa
aste oan
har en-vaken och kunnig motst
anfall på de många finterna.
skärpa uppmärksamheten och
sättningar vara nyttiga fäl ättas enligt föregående. -T.
ex. tre dega blera-degagera o. s. v. Se vi-
dare kapitle
Medelbara finter.
228. De lättare angreppen på vapnet hafva redan upptagits under de
enkla finterna såsom sjelfständiga sådana; dessa, men i synnerhet de starka
angreppen på vapnet, kunna emellertid användas att förbereda finter, hvilket
kallas medelbara finter. En fint, förstärkt genom ett föregående angrepp på
vapnet, måste alltså hänföras till de sammansatta finterna, enär en sådan
angreppsrörelse består af minst tre vapenrörelser.
Medelbar fint användes, då motståndaren ligger orörlig och ej tager
efter de omedelbara finterna och derjemte hotar med sin spets. De verk-
ställas bäst i förening med battut eller brisé. De kunna ytterligare förstärkas
genom att i sträckningen inlägga en appell, då detta blir den starkaste möj-
liga. fint.
229. ”Battut och sträckning såsom fint användes förnämligast i den höga
linien, då motståndaren ligger med orörlig spets, och verlkställes sålunda:
Man gör en vanlig battut (qvart- eller tersbattut) med derpå följande sträck-
ning såsom till rak stöt, och då motståndaren möter sträckningen, degagerar
man och faller ut.
Kom.-ord: 1:sta Battera sträck, degagera fallut, 2:dra parera qvart (ters)
— ell-boå! tre! Eller: 1:sta Battera qvart (ters) med- appell prim sträck,
dega-gera Jallut, 2:dra parera qvart (ters) — etlt-två! tre! De
230. Brisé och sträckning såsom fint användes endast från den höga linien,
då motståndaren ligger med sträckt arm och hotande spets, samt verkställes
sålunda: Man gör en vanlig brisé (sekund- eller qvintbrisé) med. derpå föl-
Jande sträckning, antingen öfver eller under motståndarens arm, beroende
af det läge, hvari hans vapen efter briséen kommit; då han härvid gör sin
NE hög eller låg, degagerar man i förra och gör högprim fallut i senare
allet.
Kom,-ord: 1:sta Brisera sckund (qvint) prim sträck, degagera fallut, 2:dra
Parera qvart (ters) (sekund) — ett:-två! tre! Eller: 1:sta Brisera sekund (qvint)
med appell prim sträck, degagera fallut, 2:dra parera qvart (ters) (sekund)
— ell-två! tre! |
231. De medelbara finterna kunna dessutom sammansättas ytterligare,
senom att låta två finter följa på angreppet på vapnet. Efter battuten eller
briséen’ kan första finten göras antingen fast, i öfverensstämmelse med de
redan beskrifna eller flyktig, såsom: Battera två degagement, eller battera-
degagera-coupera, 0. S. Vv. Detta angreppssätt är emellertid, liksom de sam-
mansatta finterna i allmänhet, farligt, för den händelse motståndaren gör
tempoanfall. Se vidare kapitlet om det medelbara anfallet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
