Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Paraderna - De franska paraderna - IV. De enkla stötarne - Stötarnes indelning - Rak primstöt (högstöt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
66 VÄRJFÄKTNING
99. Septimaparaden (La demicirele, la septime) är alldeles densamma som
den svenska qvintparaden, ehuru med något mera. böjd arm; dess vanligaste
benämning är demicircle eller endast circle (fig. 55).
100. Oktavparaden (L’octave) användes mot stötar i den yttre låga linien;
den svarar således mot sekundparaden och utföres sålunda: Handen, utan
att sänkas och med naglarne uppåt, sänker spetsen, som beskrifver en hallf-
cirkel från venster (h.) till höger (v.), så att den riktas under motslåndarens
arm, mot anfallspunkten, hvarvid hans klinga med egen starka, genom han-
dens lindriga förande utåt, föres åt samma sida, utom. anfallsplanet (fig. 60).
Samtliga dessa åtta enkla parader hafva sina kontraparader, om än
kontraprimen ej är så särdeles användbar. På grund af de förut beskrifna
kontraparaderna kan ej ett beskrifvande af dessa vara behöfligt, då alla kontra-
parader utföras efter samma principer. ;
Af de åtta franska paraderna är det endast fyra som mera allmänt be-
gagnas, och dessa motsvara fullständigt de fyra svenska paraderna med den
skilnad, att handen aldrig omvändes, proneras, vid de franska paraderna,
hvadan sixt och oktav begagnas i st. f. ters och sekund. De i allmänt bruk
varande franska paraderna blifva således: qvart, septima, sixt och oktav; af
kontraparaderna användas nästan uteslutande kontraqvarten och kontrasixten;
ej ens den enligt mitt förmenande mycket goda kontraqvinten förekommer i
nämnvärd grad i praktiken; ännu mindre kontraoktaven. Alltså visar prak-
tiken inom den franska skolan en ytterligare förenkling af paraderna.
IV kapitlet. De enkla stötarne.
101. Delta kapitel omfattar de första grunderna för anfallet i allmän-
het, eller de enkla stötarne. Först sedan dessa, jemte paraderna, blifvit in-
lärda och begreppet härom blifvit redigt, kan det blifva fråga om de egentliga
fäktöfningarne eller anfall och försvar.
102. Stötarne indelas med afseende å antalet tempo, hvari de utföras i
enkla och sammansatta. i
Enkel stöt kallas den, som verkställes i en enda vapenrörelse (ett tempo).
Sammansatt stöt kallas den, som verkställes i två eller flera vapenrörel-
ser (två till fyra tempo).
De enkla stötarne äro strängt taget endast fem, nämligen den raka prim-
stöten, degagementet och coupéet samt stöten från den höga linien till den
låga och från den låga till den höga. Dessa fem stötar utgöra grunden
för det omedelbara anfallet i fäktning.
Å Derjemte skulle man till de enkla stötarne äfven kunna hänföra dem,
hvilka, ehuru icke tillhörande det omedelbara anfallet, dock utföras i ett
enda tempo, nämligen flankonnaden, croisaden och couléen. Oaktadt dessa
tre stötar obestridligen äro enkla, skola de dock upptagas och beskrifvas i
o
sitt särskilda kapitel, om angreppen på vapnet, emedan de riktigare rubriceras
derunder. å
Rak primstöt (högstöt).
103. Den raka primstöten (högstöten) utföres i samma linie man ligger i
gard, antingen man ligger i central gard eller om den stötande engagerat;
den går omedelbart, kortaste vägen, rakt mot anfallspunkten samt består i
armens sträckning och utfallet.
Den verkställes så väl i den inre som den yttre höga linien sålunda:
Under förutsättning, att linien i gardläget ej är stängd af motståndaren, sträckes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
