- Project Runeberg -  Värjfäktning /
51

(1888) [MARC] Author: Viktor Balck With: Jacob Hägg, Bruno Liljefors, Olof Sörling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Allmänna begrepp och grundrörelser - Känning af klingan samt gardläge och engagement

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

47 SVA 6 ICE

VÄRJFÄKTNING 51

55. Att söka känning af klingan är att möta motståndarens klinga med
en lagom stark tryckning i gardläget, så att klingorna kännas liksom förenade
med hvarandra. Denna förening skall vara mjuk och känslig, hvarken för
stark eller för lätt. Att taga en lagom känning af klingan är en lika vigtig
egenskap hos en fäktare, som det är svårt att lära sig. Denna känning skall
underrätta mig om det ögonblick, då motståndaren släpper min klinga för
alt göra. en fint eller anfalla mig. Man skall således söka känning utan
svaghet, men utan att söka stöd mot motståndarens klinga.

56. Gardläge. Då man går i gard mot hvarandra, tager man vanligen
gardläget på inre sidan, hvilket kallas qvartgard. På kommandoordet I —
gard! intager man alltid qvartgard. Om öfningen: fordrar, att man skall in-
taga gardläge på yttre sidan, hvilket kallas tersgard, kommenderas: På yttre
sidan, i — gard!

57. Central. gard. Om båda motståndarne intaga den förut beskrifna
gardställningen, så. att klingorna beröra hvarandra i anfallslinien med lätt
känning, så kallas detta gardläge central gard, hvilket alltid under lektions-
fäktning blifver det gardläge, man först intager till hvarandra.

I den centrala garden äro alla vägar lika öppna eller lika stängda, d. v.
s. lika mycket eller lika litet skyddade, och man kan hafva rätt att stöta i
hvilken linie man vill, den inre eller den yttre, den höga eller den låga;
dock alltid med det förbehåll för stötar i den låga linien, att motståndarens
hand och spets. skola vara något högre, framför allt icke lägre, än hvad i
den : enskilda gardstäliningen blifvit sagdt. I den centrala garden skall kän-
ningen af klingan vara mycket lätt och ingendera af klingorna kan här anses
vara engagerad.

58. Med sträng gard förstås, då alla anfallsvägar eller linier äro stängda,
utom en. Detta gardläge intages i qvart- eller tersgard genom att sänka
banden så mycket, att stöt under fästet blifver omöjlig, samt föra den så
mycket inåt eller utåt, att vägen på inre eller yttre sidan är stängd. I förra
fallet är vägen endast öppen i den yttre höga linien, i senare fallet i den
inre höga linien.

Sträng gard kan äfven intagas i den låga linien, ehuru alltid med större
risk än i den höga, enär det låga gardläget är svagare än det höga. Man
intager alltså i regeln icke gard i den låga linien under fäktöfningar, utan
får man tänka sig denna uppkomma efter parerandet af en stöt eller fint i
den långa linien; och då man under fri fäktning ofta kommer att öfvergå
till anfall från ett dylikt läge, så bör detta särskildt öfvas äfven under lek-
tionerna.” På grund deraf skall eleven under lektionerna på lärarens kom-
mando intaga qoint- eller sekundgard för att derifrån öfva anfall, med öfver-
gång från den låga till den höga linien, eller med vexling af sidor i den
låga linien.

Enligt hvad ofvan blifvit sagdt, engageras alltid klingan i den låga garden,
hvilken således alltid skulle blifva sträng gard, d. v. s. så sträng den kan blifva
i ett lågt gardläge, enär två vägar äro öppna derifrån, sä vida handen ej är
mycket hög; men äfven i det fallet är man ej skyddad mot ett coupé. Den
sida i den låga linien, som ej är engagerad, så väl som hela den höga linien,
äro nämligen blottade vid ett lågt gardläge.

Sedan vi nu talat om de olika gardlägena, d. v. s. qvart- och tersgard i
centralt läge samt qvart-, ters-, qvint- och sekundgard i strängt gardläge, skola
vi Särskildt studera de på grund häraf uppkommande s. k. »engagemen-
terna».

59. Med engagement förstås, då man tagit motståndarens klinga med
stark känning och bundit den i ett visst läge, med vägen stängd i detta läge.
Att taga engagement är således att taga betäckning på den sida man ligger

IWustr. Idrottsbok. 20. 5

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Feb 8 21:27:40 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/varjfakt/0069.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free