Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10 Juli
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192
30 Juli.
Däruti har Guds kärlek till oss blifvit uppenbar, att
Gud har sändt sin enfödde Son i världen, på det
att vi skulle lefva genom honom.
i Joh. 4: 9.
årt hjärta är skapadt för kärlek, liksom ögat för ljuset. Gud
har ingen större gåfva att gifva oss än kärlekens lif. Det är
den högsta form af lif, det är det eviga lifvet, det lif, som Gud
själf lefver. Och därför att kärleken är af Gud gifves det ingen
makt så i stånd att rena och helga alla människans
förmögenheter som kärleken, ty den är starkare än döden.
Kärlekens lif är den sammanhållande och helande, bärande
och ledande kraften, som Gud har insatt i vår värld. Men vi
kunna icke af oss själfva lära känna och älska Gud! Vi behöfva
bedja i Jesu namn, att Guds kärlek måtte varda utgjuten i våra
hjärtan genom den helige Ande, så att vi få erfarenhet af Guds
kärleks kraft, hvarigenom en segerrik visshet erhålles. Då skall
ock något af evighetens värld dagligen upplefvas, till innebörd
ojämförligt högre än den tro, som alstras af en blott
förståndskunskap. Tjr hjärtat, som är hela personlighetens medelpunkt,
viljans rot och tankarnas källa, finner ingen ro förrän det
återfinner rörelserna af sina egna slag liksom i förklarad form i
Guds kärlek, hvilken verkar såsom solstrålen, allt
genomträngande, förklarande och lifgifvande.
Att älska Gud och allt mer fullkomnas i denna kärlek är
att lefva evighetslifvet redan på jorden. Huru skönt att i lifvets
alla lägen veta sig vara ledd af den trogna fadershanden! Denna
visshet är liksom en remna genom molnen. Den är för vårt
hjärta såsom morgondaggen på de friska ängsblommorna. Ja,
en sådan tro är i sanning saliggörande, den uppenbarar Guds
rike och förenar människorna inbördes med fullkomlighetens band.
Gud, fullkomlighetens källa!
Du, som idel kärlek är
Och kan ensam tillfredsställa
Själens trängtande begär!
Värdes själf mitt hjärta rena,
Lär mig blifva vid det ena,
Att i kärlek dyrka dig,
Du, som först har älskat mig!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
