Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9 Mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
yo
30 Mars.
]ag säger d/g: Henne äro de många synderna förlåtna,
ty hon älskade mycket.
Luk. 7: 47.
enna kvinna var en "synderska" ; hon var känd såsom sådan
af fariseen Simon, såväl som af hela staden. Men hvad Simon
ej visste, och kan hända ingen annan heller, var att hennes
"många synder" voro alla förlåtna, och att hon nu var en Herrens
lärjunge. Okunnig om hennes nya ställning till Frälsaren,
hvilken medfört en fullständig förändring af hela hennes väsende,
kan Simon omöjligen förklara, huru Herren Jesus kunde tillåta
henne att åtfölja honom in i huset, bada hans fötter med tårar
och torka dem med sitt hår samt kyssa dem och smörja dem
med dyrbar smörjelse. Med liknelsen om de gäldenärer, som
fått sina skulder efterskänkta, visar därför Kristus honom
sammanhanget mellan förlåtelse och kärlek, sålunda uppenbarande
något som på allt gaf en fullständig förklaring, nämligen:
"Därför säger jag dig: "Henne äro de många synderna förlåtna, ty
(detta är orsaken att) hon älskade mycket."
De, hvilkas synder äro förlåtna, få, huru stora deras synder
än varit, tillträde till Jesus, och han tillåter dem att i helig
hänryckning kyssa hans fötter. Äfven jag fast lika ond som någon,
har genom hans nåd fått syndernas förlåtelse och lefver nu i
salig gemenskap med honom. Vorden ett Guds barn har jag
återfått alla mina genom synden förlorade rättigheter, och min
"gemenskap är med Fadren och med hans Son". Syndare, som blifvit
sålunda upptagna och återställda till Guds gemenskap, älska
mycket. Deras tacksamhet gifver sig uttryck ej blott i triumferande
lofsånger, utan äfven i tysta tårar af outsäglig kärlek, af ödmjuk
tillbedjan och hängifvenhet.
Öm jag genom Guds nåd blifvit bevarad från att gå så
långt på syndens väg som denna kvinna, har jag likväl syndat
mycket, ja så mycket att jag alls icke kunnat uthärda straffet
för mina öfverträdelser. Men allt är tillgifvet. Skall jag då icke
älska mycket? Skall jag icke prisa min frälsare med min tunga,
förhärliga honom i mitt lif och tjäna honom med hela min varelse?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
