Vår himmel / 190 (1893) Author: Camille Flammarion Translator: Oscar Heinrich Dumrath Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan förlänga dessa linjer bortom Cassiopea, skola
de sluta vid Pegasus’ fyrkant (fig. 56) eller, såsom
den också kallas, kvadraten i Pegasus, hvilken å ena
sidan slutar med en förlängning af tre stjärnor, som
något påminna om de tre stjärnorna i Stora björnens
svans. Dessa tre stjärnor ha fått namn af Andromeda
och leda till en stjärnbild, som kallas Perseus.

Fig. 57. Töcken i Andromeda.

Den sista stjärnan i
kvadraten i Pegasus är, såsom man ser,
den första, α, i Andromeda. Norr
om β i Andromeda finner man
tätt intill en liten stjärna, ett
aflångt töcken, som man fordom
jämförde med lågan från ett ljus,
sedt genom en hornskifva: det
är den första nebulosa, som
omtalas i astronomiens årsböcker
(fig. 57).

Fig. 58. Capella, Perseus.

I Perseus (fig. 58) finnes, α,
den lysande stjärnan i
förlängningen af Andromedas tre
hufvudstjärnor, mellan två andra mindre
lysande, som jämte denna bilda
en konkav båge, hvilken är lätt
att igenkänna. Denna båge skall
tjäna oss till en ny utgångspunkt.
Om man förlänger bågen åt δ (fig. 58) finner man en
mycket lysande stjärna af första storleken: detta är
Geten eller Capella eller α i Auriga eller Kuskens
stjärnbild. Genom att bilda en rät vinkel mot denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>