Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kometer, som astronomerna iakttagit under fem- eller
sextusen år, verkligen ett mycket litet antal skurit
jordbanan. Till dessa kometer hörde den af 1832,
som skar jordbanan natten mellan den 29 och 30
oktober. Men jordbanan är icke jorden, som endast
är en punkt på den ofantliga sträcka, hon
tillryggalägger med en hastighet af 106 000 kilometer i
timmen. Då 1832 års komet skar jordbanan, befann sig
vår jord på mer än 80 millioner kilometers afstånd
från skärningspunkten, som jorden icke nådde förr
än en hel månad efter kometen, eller först den 30
november.
Man har emellertid hyst fruktan, alldenstund
astronomerna icke noga gjort skillnad på vägen och
åkdonet. För att de båda kropparna skola
sammanträffa, måste de i samma ögonblick passera en och
samma punkt.
Har en komet då verkligen aldrig sammanträffat
med jorden? Hvilka följder skulle en sådan händelse
medföra?
Den 30 juni 1861 träffade jorden yttersta ändan
af svansen på samma års komet, men ingen märkte
det. Det var emellertid endast yttersta ändan af
svansen.
Den 27 november 1872 måste Bielas komet, som
länge varit borta, sammanstöta med jorden. I stället
för en komet erhöll man ett regn af stjärnfall. Man
beräknade deras antal till 160 000. Ett nytt
sammanträffande skedde den 27 november 1885. Kometen
upplöste sig äfven denna gång i stjärnfall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
