Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV. I fjärran land
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Carter Weatherbee sin lugna kontorsbana, lämnade
hälften av sina besparingar åt sin hustru och köpte
sig för den andra hälften en utrustning. Han var
inte romantiskt anlagd — slaveriet inom
affärsvärlden hade plockat av honom romantiken — utan han
var helt enkelt trött på det ständiga slitet och tänkte
nu ge sig in på ett hasardspel, där risken var stor
men vinsten så mycket större. Liksom så många
andra dårar föraktade han de gamla vägar, som
Nordlandets pionjärer trampat i tjogtals år, och
skyndade på vårsidan till Edmonton, där han
olyckligtvis slog sig ihop med en skara likasinnade.
Det var intet ovanligt med detta sällskap med
undantag för dess planer. Liksom de flesta hade
dessa män också Klondike som mål. Men den väg
de hade prickat ut på kartan för att nå detta mål
kunde komma den djärvaste inföding, född och
uppfödd i nordvästern och van vid dess växlingar, att
tappa andan. Till och med Jacques Baptiste, son till
en chippewa-kvinna och en avfällig voyageurvar
överraskad, Baptiste, som höjt sin första gnällande
klagan norr om 65 :e breddgraden och som då
tröstades med en sudd av rå talg. Fastän han sålt sina
tjänster åt dem och förbundit sig att färdas med
dem ända till den eviga isen, skakade han dock
olycksbådande på huvudet varje gång han frågades
till råds.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
