Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRETTIOSJÄTTE KAPITLET.
Under två hela dagar strövade Maud och jag
omkring i båt och sökte vid stränderna efter de förlorade
masterna. Först tredje dagen funno vi dem,
allesammans på ett ställe, saxen inbegripen, men på den
farligaste av alla platser, i den dunkande bränningen
vid den bistra sydvästra udden. Hur vi arbetade!
Då mörkret sänkte sig på kvällen, återkommo vi
emellertid utmattade till vår lilla vik med stormasten på
släp efter oss. Och på grund av stiltje hade vi varit
nödsakade att ro hela vägen tum för tum.
Efter ännu en dags farligt och ytterligt
ansträngande arbete voro vi åter vid vår strand med bägge
toppstängerna i släptåg. Dagen därpå var jag alldeles
desperat —• jag gjorde en hel flotte av fockmasten,
bägge masternas bommar och bägges gafflar. Vinden
var gynnsam, och jag hade tänkt att kunna segla hem
hela flotten, men vinden mojnade och dog slutligen
bort, så att vi måste ro och kommo knappt ur fläcken.
Det var en förtvivlad ansträngning. Att taga i årorna
med hela sin styrka och tyngd och känna, att båten
hindrades från att gå framåt genom det tunga släpet
där bakom, var just icke glädjande.
Det började bli mörkt, och till råga på allt blåste
det upp på nytt — motvind. Nu var det icke allenast
397
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
