Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var endast Mugridge som reste sig. Av en slump
hade hans bräckliga kropp träffat den andres kraftiga
ben så hårdt, att det brutits av så lätt som ett
pipskaft.
Parsons tog hand om ratten och jakten fortsattes.
Den gick rundt däcken om och om igen — Mugridge vild
av förskräckelse, sjömännen hojtande och skrikande
till varandra vilken riktning de skulle hålla, och
jägarna vrålade sina uppmuntrande tillrop under
oupphörliga skrattsalvor. Mugridge föll över förluckan
och tre man störtade över honom, men han slingrade
sig fram ur den vältrande massan likt en ål, med
blödande mun och med den överklagade skjortan i trasor.
Nu störtade han fram till storriggen. Uppåt bar det,
raskt uppåt, ovanför vevlingarna, ända upp till
masttoppen.
Ett halvt dussin av matroserna svärmade efter
honom upp till salningen, där de övriga höllo sig fast
och väntade, medan två av dem, Oofty-Oofty och
Black — den sistnämnda var Latimers båtstyrare
— fortsatte uppför de smäckra stålstagen, höjande sig
högre och högre genom att vila kroppstyngden på
armarna.
Det var ett farligt företag, ty där de nu befunno sig
— på mer än 100 fots höjd över däcket och hållande sig
fast med händerna — var deras ställning icke den bästa
för att de skulle kunna skydda sig mot kockens fötter.
Och Mugridge sparkade alldeles vildt, tills kanaken
slutligen, hängande vid sin ena hand, grep tag i kockens
fot med den andra. I nästa ögonblick upprepade
Black detta förfarande med hans andra fot, varefter
de tre, sammanflätade i en svängande massa, brot-
244
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
