Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En morrning blev svaret.
»Och vad er beträffar, Johnson, kommer ni att bli
så trött på livet, innan jag blir färdig med er, att ni
kastar er överbord. Få se, om ni inte gör det ...»
»Jag sade det som en suggestion», tilläde han sakta
till mig. »Och jag vill slå vad med er om en månads
hyra, att han tar den i akt.»
Jag hade hyst den förhoppningen, att hans bägge
offer skulle finna något tillfälle till flykt, medan vi
fyllde våra vattentankar, men Ulv Larsen hade valt
sin plats väl. Ghost låg en halv mil utanför
brän-ningame vid en enslig strand, där ett djupt pass med
forsande vatten och lodrätta vulkaniska väggar
mynnade ut. Ingen människa kunde klättra uppför dessa
branter. Och där måste Leach och Johnson under
Ulv Larsens egen uppsikt — ty han följde själv med i
land —• fylla fartygets små tunnor och rulla dem ner
till stranden. Det fanns ingen möjlighet för dem att
rymma i någon av båtarna.
Harrison och Kelly gjorde emellertid ett sådant
försök. De skötte en av båtarna, och deras åliggande
var att föra den mellan fart}’get och stranden,
medförande en enda tunna för varje gång. Nyss före
middagen hade de just begivit sig från fartyget med ett
tomkärl, då de plötsligt ändrade kurs och styrde rakt
åt väster för att dubblera den utskjutande
bergsudden, som låg emellan dem och friheten. På andra
sidan om den skumombrusade klippan lågo de
japanska kolonisternas täcka byar och leende dalar,
som sträckte sig långt inåt ön. Om de bägge
flyktingarna lyckligt nådde denna tillflykt, kunde de
trotsa Ulv Larsen.
186
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
