Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och hade redan öppnat dörren för att gå, då han
tilltalade mig.
»Om ni betraktar Norges västkust på sjökortet,
Hump, så ser ni där en inskärning, som kallas
Roms-dals fjord. Jag föddes inom hundra mil* från
mynningen av denna fjord. Men jag är inte norrman.
J ag är av dansk härkomst. Mina föräldrar voro
bägge danskar, och hur de någonsin hade kommit
att bli bosatta på denna kala fläck, det vet jag inte.
Jag har aldrig hört det. För övrigt finns det
ingenting mystiskt alls i den historien. De voro fattiga
och olärda. Och de härstammade från fattigt och
olärdt folk — från havets såningsmän, som hämta sin
skörd ur sjön, så som de ha gjort ända från tidens
begynnelse. Det är ingenting mer att säga.»
»Jo, det är det», invände jag. »Alltsammans är
ännu lika oklart för mig.»
»Vad skall jag då säga er?» frågade han med
uppbrusande häftighet. »Skall jag tala med er om ett
barns torftiga liv? Och fiskdiet och ett hårdt liv i alla
avseenden? Och att följa med båtarna ut till havs,
så snart jag kunde gå? Och mina bröder, som den
ene efter den andre gåvo sig ut på långturer och aldrig
kommo tillbaka? Om mig själv, som, utan att kunna
läsa eller skriva, vid den mogna åldern av hela tio år
blev kajutpojke ombord på kustfartyg? Och dålig
kost och ändå sämre behandling — då slag och
sparkar ofta fick ersätta bädd och frukost och utgjorde det
vanliga tilltalet, och fruktan och hat och smärta var
min själs enda erfarenhet? Jag vill inte påminna mig
det närmare, ty jag känner vanvettet snudda vid min
* Engelska.
124
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
