Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till avsked, och de bägge sjömännen viftade med
armania till avsked åt varandra.
Jag lutade mig i förtvivlan över relingen och såg
huru snabbt vattnets gråa yta tillväxte i längd mellan
oss och den prydliga lilla skonaren. Och den skulle
antagligen vara i San Francisco om fem eller sex
timmar! Jag tyckte, att mitt huvud höll på att sprängas.
Jag kände en häftig smärta i halsen, som om hjärtat
hade flugit dit upp. Så kom en fräsande våg och slog
mot sidan av fartyget, så att det salta skummet yrde
upp på mina läppar. En häftig vindstöt följde, och
Ghost krängde över, så att relingen på läsidan kom
under vatten. Jag hörde vattnet störta in på däck.
Då jag strax därefter vände mig om, såg jag
skepps-pojken stapplande resa sig upp. Hans ansikte var
likblekt och förvridet av undertryckt smärta — han
såg ut att vara mycket sjuk.
»Nå, Leach — är du på väg förut?» frågade Ulv
Larsen.
»Ja sir», ljöd svaret från en kuvad själ.
»Och ni?» Denna fråga gällde mig.
»Jag vill ge er tusan ...» började jag men blev
avbruten.
»Spara på det där! Ämnar ni sköta edra plikter
som skeppspojke? Eller måste jag ta hand om er
först?»
Vad skulle jag göra? Om jag utsatte mig för att bli
piskad som en hund, eller kanske till och med dödad,
så skulle det inte göra min belägenhet bättre. Jag
såg stadigt in i de grymma, grå ögonen. I fråga om
ljus och värme kunde de lika gärna ha varit av granit.
Man kan se själen bakom somliga människors ögon,
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
